Wucan
Reap the Storm

Tyska Wucan är tillbaka för att skörda vad de sått. De sådde vinden för ett par år sedan och nu skördar de stormen. Det är bandets andra album, det första var delvis riktigt grymt så det fanns onekligen fog för visst intresse inför detta album då förra albumets avslutande epos var grymt. Nu fortsätter de på den inslagna vägen, med ett album som har snyggare omslag och många riktigt långa låtar. Men ett snyggare omslag är förstås ingen garanti för bättre musik, så vad har Wucan snickrat ihop på sitt nya album?

Hippierock skrev jag senast jag recenserade Wucan, folkig rockmusik med flöjtar och sådant, det är lite så att tankarna går till band som Jethro Tull. Kräuterrock säger bandet själva och det kanske är en bra beskrivning. Det är i alla fall ett långt och varierat album med dramatiska låtar och stämningar, bra sång, och riktigt vass produktion. Albumet är faktiskt hela 74 minuter långt och det känns inte för långt, de har skrivit intressanta låtar och sångerskan har riktigt bra röst för den här typen av musik. Jag tycker att Wucan har tagit ett stort kliv framåt med detta album som känns betydligt bättre sammansatt och författat än sin föregångare – och det är också ett betydligt bättre album.

Reap the Storm är ett riktigt vasst album, de briljanta stunderna är fler på detta album och precis som förra gången avslutar de med det bästa – de två sista spåren, de riktigt långa spåren, är fantastiskt bra. Men det är inte bara avslutningen som får en att stanna till och lyssna, inledningen är väldigt vass och allt däremellan är väl värt att titta närmare på. Ett ganska imponerande album skulle jag vilja påstå, och dessutom ett rekommenderat sådant. De ska dessutom plussas för den finurliga titeln som knyter an till debutalbumet på ett riktigt snyggt sätt, de sådde med debuten och nu skördar det något betydligt bättre, två års tillväxt har definitivt varit till godo för denna kvartett.

Sammanfattningsvis kan man säga att detta stormskördande är riktigt vasst, riktigt underhållande. Nära sex poäng tycker jag men kanske inte riktigt där ändå trots att avslutningen håller högsta klass. Kul också att vi får lite på tyska, det är alltid exotiskt när band bjuder på sång på andra språk än engelska. Att de dessutom gör fräsch och underhållande musik gör inte saken sämre, Reap the Storm är helt enkelt ett album som är väl värt att titta närmare på och kanske även inhandla på dubbelvinyl. Det blir definitivt tummen upp för Wucan och deras nya alster.

HHHHHHH