The Rockford Heroes
Ghostlights - A Matter of Belief

2013 var ett riktigt bra musikår, det senaste riktigt bra i mitt tycke då jag gav min senaste sjupoängare före den jag gav tidigare i år och flera favoritalbum kommer från det året. W.E.T.s Rise Up, Ayreons Theory of Everything, Dream Theaters självbetitlade album och så förstås Edge of the Siverthorn som släpptes av Jim Rockford och hans hjältar. 2017 har vi ju redan fått Ayreons utomordentliga The Source och ett superalbum från Lonely Robot, The Birthday Massacre har ny skiva ute som jag inte hunnit skriva om ännu och det finns några andra favoriter som lurar i vassen senare i år. Så kanske kan 2017 vara nästa riktigt fina musikår, till stor del tack vare Rockfordhjältarna. Det är dock ett svårt album att recensera på grund av mina förväntningar, jag tycker alltid att det är svårt att skriva när man förväntar sig något och jag har trots allt väntat fyra år på detta album så risken för en besvikelse torde vara överhängande, eller?

Det handlar om ett konceptuellt album denna gång, dock inte ett baserat på The Rockford Files utan det handlar om en man fängslad av sina egna demoner och rädslor. Ett album som får mig att tänka lite på några klassiska konceptuella historier som Paradise Theatre, Streets och Operation Mindcrime medan jag lyssnar – inga dåliga namn som kommer i åtanke och det är inget dåligt album jag fått skickat till mig. Det handlar om ett album som väver samman gammal hederlig pomprock med mer moderna tongångar på ett album som är producerat på ett riktigt snyggt sätt, väldigt levande och snyggt och inte så överputsat som mycket modern melodiös rock/hårdrock brukar tendera till att vara.

Fjorton låtar och 43 minuters speltid får vi, mycket varierat låtmaterial och en historia som hela tiden drivs framåt på ett sätt som imponerar storligen. Återigen slår deras nya album mig som något överraskande bra, det är riktigt väl genomtänkt och väl framfört. Definitivt ett riktigt vasst album och en av höjdpunkterna detta år, om inget galet händer under resten av 2017 kommer Ghostlights att vara ett av albumen på min tio i topplista när året ska summeras, så bra är det definitivt. Det är ett album som snurrat nästan oavbrutet i min musikspelare sedan jag fick det och om jag inte skriver bort det nu kommer det att sabba framtida recenserande eftersom det tar för mycket tid att lyssna på detta album i förhållande till alla andra jag har att skriva om – det är så bra att man hela tiden vill spela det om det finns i musikspelaren.

Det är ett album som definitivt är värt alla pengar det kostar att införskaffa, du kan nämligen hämta det helt gratis på bandets hemsida så det vore en monumental akt av idioti att inte lyssna på det. Det är ett grymt bra album! Ett album helt utan svagheter, och det lyckas även med konststycket att vara fräscht och originellt samtidigt som det är lätt att dra paralleller till stora band från musikhistorien. Band som dessa musikhjältar är precis vad som behövs, band som hittar något fräscht och eget i något gammalt och beprövat – nu kan jag bara hoppas att de skapar en vinylkopia av denna så att jag har något att ställa i min skivhylla. Jag kan nu bara lyfta på hatten och hoppas att jag inte behöver vänta lika länge på nästa album från dessa hjältar.

HHHHHHH