Inner Axis
We Live By the Steel

Från Kiel i Tyskland härstammar bandet Inne Axis som nu släpper sitt andra album We Live By the Steel, ett album man egentligen kan bedöma redan utifrån sitt omslag och titel. Det låter mer eller mindre precis som det ser ut. Den tyska kvintetten började annars sin bana för ett knappt decennium sedan och deras första album såg dagens ljus 2011 och nu 2017 lever de med stålet, stålet i form av yxor, svärd och allt sådant.

Det handlar om traditionell tungmetall, som handlar om svärd, modiga krigare och så vidare. Band som Hammerfall, Metalium, Manowar och allt vad de heter är band som man lätt kan jämföra med. Det bjuder på det klassiska heavy metal-stilistiska riffer, treackordsföljderna som bygger verserna och så vidare, inga konstigheter, inga märkligheter, och inga överraskningar. Ganska typisk metalsångare och det man egentligen minns är proklameringar kring hur de lever med stålet och jag skulle inte vilja påstå att det är goda minnen av detta album. Det är helt enkelt ett typiskt heavy metal-album med svärd och krigare som så många band i genren tillämpar.

Det är inte överdrivet varierat och även lite långt. Fantasilösheten slår mig många gånger om när jag lyssnar på detta album. Det är helt enkelt inte ett album som fängslar oss som lyssnare, det griper inte tag i ens fantasi och det låter alldeles för mycket som allt annat – Inner Axis kopierar alldeles för mycket, och det känns inte som att bandet kommer med mycket eget som de själva tänkt ut och skapat ur sin egen kreativitet. Det känns som att de skapar ett heavy metal-hantverk snarare än ett kreativt konstverk. Det känns mest som ett album i mängden och ska jag vara ärlig är det inte speciellt intressant.

Hyfsat bra kan man väl beskriva det som men det är knappast ett album som sticker ut, knappast ett som kan beskrivas som speciellt spännande. We Live By the Steel är ett album som kan tilltala genrefans men knappast ett album som går till musikhistorien.

HHHHHHH