Seedna
Forlorn

Svenska bandet Seedna önskar kanske att livet vore som ett timglas, när sanden runnit ut är det bara att vända på det och börja om. Annars är bandnamnet ett som får mig att tänka på 90377 också känd som Sedna, en himlakropp i vårt solsystem med en högst märklig omloppsbana som tar den från ungefär 75 till över 900 AU från vår sol. Kanske ett fjärran objekt som passar ganska bra in på den kalla, mörka musik som Seedna bjuder oss på. Eller så är det bara för att jag är intresserad av universum som jag gör sådana associationer, bandet kanske inte ens känner till Sedna och hur intressant den faktiskt är. Forlorn är annars så vitt jag vet bandets fjärde album och det har ett intressant skivomslag även om logon skvallrar att de tillhör ett segment av den metalliska genren som generellt inte intresserar mig.

Väldigt atmosfärisk svartmetall ofta med släpande tempo, ibland som i till exempel spåret passage blir det ganska melodiöst. Sången är det vanliga svartmetalltugget och det är väl egentligen inget vidare men till och från bidrar det till att skapa stämning på albumet. Snygg produktion, intressant ljudbild, tungt, mörkt, kallt och dramatiskt. Tydligt fokus på atmosfärer, det finns ingen enkel punkt för den som gillar mer hitbetonad musik att gripa tag i – det är ett album som kräver uppmärksamhet och att man lyssnar för att få ut det mesta, dock är det inte helt oävet som bakgrundsmusik heller. Bara sju spår men ändå över en timmes musik, en timme som bjuder på mycket drama och lite variation blandat med monton melankoli.

Kanske inte direkt ett uppiggande album, om man inte piggas upp av misär. Men snyggt utfört och framförallt är det bra om än kanske inte ett album som lockar till alltför mycket upprepning. Kanske lite åt musikaliskt konstverk snarare än skön musik, inget vidare att ha i bilen när man är ute och kör till exempel. Jag tycker att det är ett album som känns väl genomarbetat och välskrivet, inte samma gamla statiska dynga som vi brukar matas med i denna genre och bara det är värt lovord – allt som förnyar en trött, tråkig genre bör lyftas fram. Men det är inte därför de får ett bra betyg utan det är för att de satt samman ett väldigt snyggt och väldigt intressant album, kanske inte lika spännande som dvärgplaneten med liknande namn men trots allt spännande nog för att ägna en stund av sin tid till.

Alla sju spåren är bra på sina sätt och de har alla sina förtjänster men jag tycker att andra spåret, det 22 minuter långa Wander är kanske värd att nämna och sedan efterföljande Passage. Därmed tror jag att jag nämnt allt värt att nämnas om Seedna.

HHHHHHH