The Mute Gods
Do Nothing till You hear from Me

En värld där inte allt är som det tycks vara med dagens värld i fokus, en lite mörk historia om växande fundamentalism och sådant. De bygger på massans bild av en värld som blir allt sämre trots att alla mätbara resultat pekar på motsatsen – världen blir inte sämre, den blir bättre och religiösa fundamentalister blir inte fler men folk tycks lyssna mer på dem. Det är märkligt hur folk ser det som att allt blir sämre trots att motsatsen i själva verket är vad som händer. Givetvis kan denna pessimism leda till vad Mute Gods och så många andra oroar sig för – personligen har jag svårt med självutnämnda profeter även om de kanske har något vettigt att komma med.

Progressiv rockmusik handlar det om, påminner en del om många band från samma skivbolag men ändå med personlig prägel. Snyggt producerat och mycket intressant med bra variation, bra sånginsats och överlag kvalitativt. En timmes speltid och det känns inte långt eftersom variationen håller en intresserad hela vägen igenom och det blir aldrig statiskt eller tråkigt – det är en kvalitetsproduktion helt enkelt och mer behöver nog inte sägas om det.

Ett riktigt bra album kan jag konstatera – visst kan man reservera sig för deras sätt att påstå att de talar för de som borde höras i det dagliga samtalet men texterna är inte så värst påträngande så det är inget problem för mig. Jag gillar låtarna, och ser väl inga direkta svagheter på albumet, dock finns det delar som känns lite sömniga, albumets avslutning är inte lika bra som inledningen till exempel – det är dock inget jätteproblem. Det finns också ett skönt djup och albumet ger en känsla av att det kan hålla för mången upprepad lyssning så ni som gillar den progressive rocken kommer säkert att finna detta album väldigt tilltalande – jag gör åtminstone det.

Bäst är inledande titelspåret samt Feed the Troll som jag tycker båda sticker ut lite, sedan ska man förstås inte glömma höjdpunkten Nightschool for Idiots där alla Sverigedemokrater utbildat sig till fullfjädrade totalidioter. Det är onekligen ett underhållande album, väl värt att studera närmare för alla er som gillar denna genre men kanske dock endast för den målgruppen.

HHHHHHH