Fraser Edwards
I am God

Kanske har han lite megalomani den gode Fraser, också känd som Baxter i humorrockarna Sharky Sharky, han kallar åtminstone det första albumet under sitt eget namn I am God. Det är ett ganska starkt påstående, men när jag kommer till avslutande spåret God Complex (näst sista spåret på CD-skivan) är jag nästan böjd att hålla med, det kan vara det grymmaste instrumentala spåret jag hört. ”You ask me if I have a god complex, let me tell you something: I am God!” det enda som sägs i nämnda spår God Compex, ett talat intro och sedan bryter det loss med fantastiska melodier tills slutet då du bara vill trycka på repeat, igen och igen.

Före God Complex får vi ett melodiöst och poppigt hårt rockande album, pop metal eller power metal är väl den mest passande beskrivningen. Ni som hört Sharky Sharky kommer att få ett par aha-upplevelser då det finns bekanta inslag. Mycket driv och energi, riktigt vasst producerat och med väldigt bra sång från ganska välkände sångaren PelleK. Frasers gitarrlir är lysande, inte överdrivet komplicerat och ingen tråkig onani som vissa kompetenta gitarrister har en tendens att ta till för att visa sina förmågor – här handlar det om medryckande låtar och ofta riktigt sköna refränger såsom vi presenteras direkt i inledande Alone.

Det finns mycket att höja till skyarna på detta album, men det är inte enbart rakt igenom fantastiskt även om det i sina bästa stunder är orgasmiskt bra. Det finns partier som inte tilltalar lika mycket, andra spåret Custom Built och12 Variations hade jag kunnat vara utan och även om de är bra spår så håller de inte samma kvalité som resten av albumet vilket gör att det totala intrycket försvagas något. Men det är det enda mitt kritiska öga ser och dessa spår hade definitivt varit bäst på de många album som släppts i år.

Men låt oss glömma dessa två spår för de har inte en chans att mäta sig med höjdare som nämnda Alone och God Complex men man får heller inte glömma att nämna titelspåret som också är ett alldeles lysande spår. Det ger på många sätt ett fantastiskt album, jag skulle väl inte utropa Fraser Edwards till gud på grund av det men jag är definitivt imponerad av vad han erbjuder med detta finfina album. Det är inte heller bara finfint musikaliskt, omslaget är riktigt vasst också och jag kan tycka att det är synd att det inte kommer i vinylutförande.

Mest höga toppar, några dalar på ett album som är riktigt underhållande och riktigt bra med flera av årets mest minnesvärda låtar. Och min avslutande tanke är om jag kan skaka God Complex ur mina tankar, den snurrar nämligen runt där hela tiden just nu och det är lite småirriterande så låt det bli en varning – kan vara rejält beroendeframkallande men det är ett album som definitivt förtjänar att spelas om och om igen – det är svårt att sluta.

HHHHHHH