Heldmachine
Lügen

Tyska Heldmaschine började som ett coverband som framförde Rammsteinlåtar. Eller, snarare är ett parallellprojekt till Rammsteincoverbandet Völkerball som bildades 2008. Heldmaschine såg dagens ljus 2011 och har sedan dess skapat två album, detta är deras tredje album och är ett som säger farväl till uppriktighet, ärlighet och integritet. Lögner och fuskande är tillåtet igen, så sägs det i pressinformationen till albumet Lügen som betyder ljuga om man översätter till svenska. De tycks vara ett band med vissa distinkta idéer, ett citat som återkommer från senaste albumet Propaganda är: ”lite inte på en bomb du inte själv placerat ut” och det är förstås ett citat som man bör följa – undvik helt enkelt främmande bomber.

Musikaliskt är det tysk hård rock, lite tunga stonerriff, lite industriellt, det påminner en del om tidigare nämnda Rammstein men det är lite mer rak, traditionell hårdrock än så. Sången är på tyska och framförs på ett väldigt robust sätt – mycket kraft kommer fram genom låtarna som bandet bjuder på, deras lögner. Snyggt producerat, ett album med en del djup och dramatisk framtoning. Det låter dock lite mycket som man föreställer sig industriell tysk hårdrock, nyskapande och unikt är inte ord jag kommer att tänka på när jag lyssnar på detta band. De låter kompetenta som musiker och deras musik är väldigt väl framförd, jag har inget att anmärka på där, även variationen gör att intresset kan hållas från start till mål. Det är ett dussin lögner vi bjuds på när vi lyssnar på detta album, och de är relativt varierade sinsemellan.

Det är ganska bra också, schysst driv, schyssta låtar även om jag gärna skulle ha sett lite mer fräscha idéer. Jag kan dock säga att det varit ett ganska trevligt album att lyssna på och för många är det huvudsaken. Samtidigt är det ju också så att jag inte kommer att minnas albumet nu när jag avslutat arbetet med det, det är inte tillräckligt minnesvärt eller dramatiskt för att bli ihågkommet. Till skillnad från bandet ljuger inte jag och jag säger att fans av de liknande banden kommer att finna detta album underhållande, och säkert många andra med dem. Jag har dock svårt att se att storkonsumenter av musik kommer att ge detta något mer än en snabbtitt för att konstatera att det inte var mycket nytt eller spännande här, trots den tveeggade och falska naturen i låtarnas karaktär och text. Kanske om det kommit fram mer, kanske hade det varit mer spännande.

Inledande Collateral är väldigt bra, Die Zeit is Reif är en annan låt jag uppskattar. De kanske inte är fantastiska men de står ut bland de övriga låtarna på detta album, ett album som är ganska bra men som inte sticker in en värld där det kommer hundratals album varje månad. Kanske relevant för fans av genren, mindre relevant för oss andra.

HHHHHHH