Band:
Holly - vox
M.Stolz - violin
Benni Cellini - cello
Oli - guitar, vox
Holly d. - guitar, vox
Micha Ende – bass
Specki T.D. - drums, percussions
Diskografi:
Brachialromantik (1998)
Das Spiel (1999)
Kalter Glanz (2001)
Götter Auf Abruf (2003)
Live (2004)
Ins Licht (2006)
Wir Sind Gold (2007)
Das weisse Lied (2007)
Gäster
Aylin Aslim - vocals
Info
Recorded @ Principal - Senden (GER) Produced by Henning Verlage & Vince Sorg
Släppt 2009-02-27
Recenserad 2009-02-08
Länkar:
letzte-instanz.de/
myspace
drakkar
Letzte Instanz står med fötterna väl fast förankrade i den melodiösa delen av metallen. De tar inte till symfoniska steg men de har ett väl finstämt sound som jag tror mången fan av melodiös metall kan komma att uppskatta. Dessutom använder de mycket stråkar som atmosfär. Det är mestadels midtempo och det finns ingenstans där det hela rockar loss, ibland går dock tempot ned och de har kvinnlig gästsång på en av låtarna men i stort sett melodiös midtempo metall med tysk sång.
Det hela inleds med ett intro som har det väl använda namnet Mea Culpa som sedan mynnar ut i Mein Engel som är en av de bästa spåren på skivan. En skiva som för övrigt har väldigt många fina spår som alla uppskattas av lyssnaren, egentligen en stark skiva från start till mål. Dock finns det vissa problem, det är att ibland kan det vara väldigt svårt att särskilja det musikaliska, inte för att låtarna är identiska men för att tempot är i stort sett detsamma och innebär att det tenderar till att smälta samman till en enda röra om man inte är aktiv under tiden skivan snurrar i skivspelaren. Kort sagt är det väl mer eller mindre en skiva som egentligen fungerar väl både för aktiv lyssning och för mer passiv lyssning såsom bakgrundsmusik under tiden andra aktiviteter genomför till exempel.
Valet av det tyska språket fungerar väldigt bra i Letzte Instanz musik eftersom sången är nedtonad och har en stämma som passar väldigt bra för det tyska språket. Alla låtar fungerar väldigt bra men det finns lite intressanta låtar som sticker ut lite mer, inledande Mein Engel, Mein Leben, Der Garten är några av höjdpunkerna på skivan. Dock vill jag nog påstå att alla spår är av väldigt god kvalité och det finns ingen jag skulle vilja vara utan. Jag skulle vilja påstå att detta är den bästa skivan på tyska hittills i år.
En annan fördel med att välja det tyska språket kan vara att de inte vill vara som sina landsmän i Xandria och skriva totalt muppig lyrik som inte är det minsta vettiga. Inte för att jag vet ifall Letzte Instanz har detta problem, faktum är att jag inte ens vet om Xandria inser att de skriver idiotisk lyrik. Inte för att jag förstår mycket av vad bandet faktiskt sjunger om, nog för att jag kan få ut en del utav det men inte allt och det för faktiskt inte speciellt mycket med tanke på att jag får intrycket av att lyriken inte är så speciellt viktig här eftersom det är enkelt att uppskatta musiken även om man inte har så mycket aning om vad bandet sjunger om.
Ett annat faktum med denna recension är att jag svamlar på om vad dynga som helst trots att jag inte har en aning om vad det handlar om eftersom jag är yr och trött och en aning snurrig för tillfället men det har ingen betydelse eftersom jag tror att jag tömt det mesta som finns att säga om dessa tyskar.
Nåväl för att göra en lång historia kort, jag gillar den här skivan.
HHHHHHH