Dark Sarah
Behind the Black Veil

Mörka Sarah, det låter ju väldigt spännande, lite sexigt kanske till och med. Omslaget bidrar inte direkt till att förminska den känslan. På ytan väldigt spännande och det kommer från metalmeckat Finland, Tony Kakko förekommer i en ganska imponerande gästlista – hur skulle detta kunna vara dåligt? Fråga Symphony X eller för den del något annat av alla dessa superkompetenta band som lyckas med tråkiga alster, man kan inte ta något för givet i musikens värld. Detta är första kapitlet i historien om Sarah som egentligen kallas Heidi Parvainen som tidigare hördes i bandet Amberian Dawn, hon är skolad klassisk sångare och erfaren uppträdare sägs det. Fyra album blev det med Amberian Dawn innan hon fick gå sin egen väg med Dark Sarah.

Att hon är skolad sångerska är tydligt så sånginsatsen är riktigt bra, elegant och välbalanserad. Bittersweet beskriver hon sig själv som, det är ingen dålig beskrivning av känslan på detta album som tematiskt berör Sarah som lämnades vid altaret av sin blivande man, något som leder till en väckelse hos henne och en mörkare karaktär föds. Det är power metal med sång åt det symfoniska hållet, många skulle nog tänka Nightwish och det är kanske inte helt fel även om jag tycker att det skiljer sig en del från Nightwish då det inte är lika högtravande som landsmännen, inte lika bombastiskt. Det är hållet kring starka vokala melodier, bra refränger, flotta riff och snygga keyboards. Relativt fräscht utan att för den skull stå ut överdrivet mycket, ett bra balanserat album med stark variation och bra dynamik.

En riktigt kvalitativ produktion och ett album jag varmt kan rekommendera till den som gillar kvinnofrontad kraftmetall, vi får bra djup på ett album som annars hålls relativt enkelt och låter den fina sången stå snyggt i fokus. Ett riktigt vasst debutalbum, ett riktigt vasst album överhuvudtaget och jag tycker nog att ni skulle kunna ta och titta närmare på detta trevliga album – det är värt både tiden och pengarna. Nu hoppas jag bara på mer roligt material från denna Sarah då hon definitivt tycks ha potentialen att bli hur spännande som helst bara hon inte fastnar i fällan att upprepa sig själv om och om igen.

Det är inte helt enkelt att plocka favoritlåtar på ett album bestående av så många kvalitativa låtar, jag kan säga att man inte väljer bort något spår enkelt. Men om jag ska försöka mig på ett par favoriter måste Silver Tree vara en av dessa, här är känslan och sången förbannat bra, det är riktigt imponerande faktiskt. Duetten med Tony Kakko Light in You är riktigt vacker och det är ett fint samarbete mellan Kakko och Heidi. De två nämnda är nog mina favoriter på ett album jag tycker att ni bör titta närmare på – det är riktigt bra!

HHHHHHH