EZ Livin'
Firestorm

För alla er som tycker sig ha en vag igenkännande känsla kring detta bands namn kanske det kan vara på grund av deras debutalbum som släpptes 1991 och sålde tydligen 20000 kopior bara i Europa. Men kanske mest på grund av Uriah Heeps låt från Demons & Wizards albumet med namnet Easy Livin’, det var en fantastisk låt då och är det fortfarande nu, även Heeps nya variant från Celebrationalbumet. Men om vi ska tala om det tyska bandet nu, med Hans Ziller från Bonfire i spetsen så har bandet som slumrat sedan 1992 vaknat till liv igen och det är många kända namn med på detta album. Flitige Alessandro Del Veccio har producerat det, det bör ju vara en garant för en viss standard, åtminstone brukar det vara så.

Ni som hört Bonfire kan gissa er till hur det låter, David Reece som finns och har funnits i ett flertal band (som Accept eller Bangalore Choir) står för sången så om ni känner Bonfire och Reece kan jag beskriva det som Bonfire med Reece på sång. Melodiös hårdrock med en klassisk rocksångare och hyfsad energi även om tempot är relativt lågt och sällan över midtempo vilket märks väldigt väl på covern på Uriah Heeps Easy Livin’ som har betydligt lägre tempo än originalet. Bra produktion, ganska typisk Del Veccio. Ofta byggt kring starka rockrefränger med hockeykör och sådant, kul för nostalgirockaren kan tänkas då albumet låter ganska mycket som ett uppfräschat 70-talsalbum.

Ett bra album kort och gott, svårt att egentligen säga så värst mycket mer då jag inte tycker någonting känns exceptionellt. Det är skoj att lyssna med jag dras liksom aldrig med i någon melodi, refräng eller låt. Bortsätt från Easy Living som sparkar skiten ur allt annat på albumet och det känns lite signifikativt för ett band som detta att det är en cover som lyser starkast och det är inte bara av igenkänningsfaktorn utan för att det är det enda spår på albumet som har en tidlös känsla, precis som originalet. En väldigt bra gjord cover räcker dock inte för att hamna bland våra högsta poäng, det behövs lite mer än så.

För er som gillar nostalgisk rockmusik, detta bör definitivt kryssa i alla era rutor. Jag personligen föredrar dock originalitet framför familiaritet (ett ord jag just hittat på) varför jag även om jag uppskattar detta album knappast kan beskriva det som något jag kommer att ta med mig nu när jag recenserat albumet. Eller, det är inte riktigt sant då Easy Livin’-covern är ett kul spår som jag nog kommer att spara i min iPod. Vilket betyder att det är ett kul album, inte alltför minnesvärt men ett trevligt album att lyssna en stund på.

HHHHHHH