Days We are Even
Head Into the Fire

En tysk kvartett som beger sig in i elden efter ett besök bland Himalayas berg, det är Days We Are Even och deras andra album. Märkligt bandnamn, långt med en förkortning som inte skapar ett eget ord, det känns inte speciellt vitsigt och det är krångligt. Märkligt val, ett bandnamn bör vara fyndigt och enkelt. Tråkigt skivomslag men det visar på baksidan att innehållet är elva spår.

Modern metal sägs det, modern ljudbild och en sångare med en ganska typisk rockröst. Sådär lagom tungt, bra driv och bra sväng. Produktionen skapar en modern ljudbild, det är snyggt gjort, bra gjort, bandet känns kompetent och har bra musikaliskt driv. Själva kallar de sig ett rockband och konstaterar att de inte håller sig helt inom en genre - det är en beskrivning jag tycker passar bra på detta band och detta album. Elva låtar som känns ganska rakt på sak, hyfsat varierat album med en acceptabel speltid.

Bra producerat album, dessutom ett bra album med ett flertal riktigt bra spår. DWAE bjuder på riktigt fin musikalisk underhållning, de lyckas låta fräscha och inte kopiera en massa annat trams som de hört. Skönt gitarrsound, sången fungerar väldigt bra och låtmaterialet är varierat nog för att intressera från start till mål, definitivt ett album som överraskar positivt, eller egentligen inte med tanke på att jag inte hade några förväntningar. Dock var det lite svårt att skriva om det av någon anledning, kanske för att bandets namn och historia inte direkt lämpar sig för mitt sätt att skriva. Jag kan dock rekommendera albumet för alla er som gillar spännande och modern metal.

Tre låtar sticker ut lite mer än de andra, det inledande paret som båda låtarna Synthesis No.1 och Rhapsody är riktigt vassa och sätter an en stark ton för resten av albumet. Sedan håller det en god nivå och når sin topp på det näst sista spåret Mockery som jag tycker är riktigt jävla bra, en bra avslutning på ett riktigt vasst album, det spelar inte så stor roll att avslutande cowboylåten Lucky Luke inte är speciellt spännande. För att avsluta kan vi konstatera att det nog inte är så tokigt att bege sig in i elden.

HHHHHHH