The Exploding Boy
Four

The Exploding Boys 'Afterglow' från 2009 är ett av inte ens 90 album som av Hallowed belönats med ett s.k. "toppbetyg". Toppbetyg är det vi kallar betyg som ligger på sex eller sju poäng på vår sjugradiga skala och efter sex år med denna skala har vi gett detta betyg till 80st nya album och nio gamla så kallade "klassiker". Det är med andra ord inte många album då vi recenserat över 1500 album. Tyvärr missade jag förra albumet, 'The Black Album' och jag får väl ta mig en titt på det nu när jag lyssnat klart på 'Four'… för den här gången.

Visst skulle jag kunna ha lyssnat klart på skivan, om den hade varit dålig men det här är ett av 78 band som gjort en skiva med sex poäng eller mer på Hallowed så inte finns det väl en chans i världen att 'Four' skulle vara annat än helt fantastisk. Eller hur? Eller?

Jag önskar jag kunde säga att 'Four' tar vid där 'The Black Album' slutade men eftersom jag inte tagit mig för det projektet än låter jag det vara ett oskrivet kapitel än, men jag kanske återkommer till det innan recensionen är slut. Nu kommer jag istället säga så här: 'Afterglow' var en uppvärmning - 'Four' är huvudakten. Det här är en riktigt bra skiva, kanske inte den bästa skiva som någonsin gjorts men låt oss säga så här - jag har passerat tresiffriga spelningar (33 alltså) och jag har inga planer på att sluta lyssna på den här skivan. Den är skön, lättlyssnad och med sina 39 minuter alldeles perfekt i längd!

'Four' har tio låtar som alltså varar i 39 minuter. Stilen de spelar är en mörk form av rockmusik och med mörk menar jag inte bröööööl-black metal-mörk utan The Cure-, Nirvana-, Final Fantasy VII- och filmen Dark City-mörk. En dystopisk form av nedtonad men ändå inte bäcksvart mörk. En form av novembermånadsmörk i staden istället för ute på landet, där gatlyktorna och strålkastarna från bilar och upplysta byggnader på samma gång ger oss hopp som mystik, dramatik och Edward Scissorhandsk kuslighet. Man vet aldrig vad som lurar i skuggorna när ljuset bara finns på vissa platser och det är lite så 'Four' och The Exploding Boy känns - som ett band som har hemligheter lurandes ute i skuggorna men som trots allt är delvis upplysande och även om ljuset de kastar omkring sig är långt ifrån solljus är det på något sätt ändå bättre än totalt jävla mörker… men också betydligt mer kusligt. Och förresten, The Exploding Boy är bättre och kusligare än Totalt Jävla Mörker - det var inte bara en metafor!

The Exploding Boy har gothrockens kostym på sig men andas även en hel del indierock och nästan punkaktig simplicitet i all kompexitet bandet fyller sin ljudbild med. Melodierna är genialiska och flyter på som smält smör längst någon form av ränna man häller saker i. Känslan av Edward Scissorhands har förmodligen aldrig varit starkare i The Exploding Boy och när jag hör det här albumet får jag samma typ av känsla med blandad förtjusning av historien och sättet den berättas på som jag känner att den känns medveten kuliserad på det sätt den ser ut med den tydliga avsikten att det inte ska kännas riktigt på något sätt, utan mer som ett fantasiäventyr. Fast ett fantasiäventyr med förankring i verkligheten som har riktiga människor och riktiga historier men som inte riktigt blir som i den riktiga världen.

Jag gillar Johan Sjöbloms röst, jag gillar hur gitarrerna känns lika hypnotiskt förvirrande som utomhusscenerna i filmen Beetlejuice och jag gillar i synnerhet Nicklas Isgrens syntar som på något sätt känns som halva det här bandet (även om det naturligtvis inte är så). På något sätt känns 'Four' rikare än 'Afterglow' med fler olika typer av låtar och starkare individuella spår (läs vad som sades om den skivan genom att trycka på länken till vänster om ni inte redan gjort det). Bandet har definitivt förfinat sin stil till detta album och som helhet känns 'Four' som det bästa albumet bandet har släppt hitintills. Min favoritlåt kommer precis på slutet och heter Scared To Death, men finns det något som det här albumet saknar (förutom dur-ackord) så är det dåliga låtar.

Bang, boom - straight to the moon! The Exploding Boy smäller till med ännu en höjdare! 'Four' bör vara en självklarhet bland årets skivinköp!

HHHHHHH