Razzmattazz
Rock N Roll Hero

Razzmatazz är namnet på en låt av Blur, men det är nog från Nazareths låt Razamanaz som inspirationen till bandet kommer från om jag får gissa. De kommer med väldigt vågade påståenden i sin skivinformation när de hävdar att man måste vara "döv eller död för att inte bli 'elektrifierad' av det här bandet". De kastar ur sig superlativer om sig själva om hur jävla bra dem är, hur högt och hårt dem spelar, hur spännande dem är, elektrifierande och energifulla, att dem är slagkraftiga och fyllda med känsla. Alla dessa ord men skivan levererar väldigt lite av det.

Albumet heter 'Rock 'n' Roll Hero' och de har även en låt som heter Metalgod på skivan. Tillsammans med allt det de säger i sin albuminformation känns det som Razzmattazz verkligen lever i någon form av rockstjärnedrömvärld. Jag säger drömvärld därför att för att man ska kunna vara en rockstjärna måste man dels leverera och dels vara beundrad och jag har verkligen svårt att tro att det här bandet är något av det - förutom möjligtvis beundrade, av sig själva.

Musiken är enkel rockmusik, inte överdrivet hård och inte särskilt snabb. Mycket av musiken kommer med det där standardiserade MC-tomgångsljudet som är så vanlig bland band av den här typen av hårdare rock - typ sydstatar- och MC-rock. Bas och gitarr har duell med varandra i nästan varenda låt från start till slut och Tom Schaupp som sköter sången sjunger som en gammal get med en hes och sliten röst. Musiken är extremt enkel och nedskalad men bandet består av bara tre musiker så det är väl inte så konstigt kanske? Det mesta av musiken känns som det kretsar kring att skapa det där gunget som MC-rockarna verkar vara besatta av (kanske för att de vill återskapa känslan av att sitta på moppen och känna motorn mellan benen vibrera dem?) och det lyckas de också ganska bra med - större delen av skivan känns som den skapar en ganska rockig känsla med MC-driv. Nog kan de säkert lyckas rycka med en och en annan med den här musiken, det tror jag absolut, men att påstå att man antingen är döv eller död om man inte rycks med är som att påstå att man är antingen blind eller förlamad om man inte blir sexuellt upphetsad av att se Gudrun Schyman - jag menar varför skulle man?

Jag tycker inte att det här är särskilt bra, visst fungerar det att lyssna på - det säger jag ingenting om, men jag tycker inte att kvalitén på låtarna är överdrivet hög och likaså finner jag inte särskilt mycket av det spännande. Jag har hört det förr och jag har hört det bättre förr - Razzmattazz fyller som ingen större funktion, det finns inget hål de täcker igen och de förbättrar inte heller det som redan fanns. Visst är de hyfsade på det de gör men inte så att man imponeras av det och jag kan inte direkt påstå att skivan gör mig sugen på höra mer. Den är dessutom lång med sina 14 spår på runt 4 minuter vardera (totalt ganska precis en timme) så att spela den fler än en gång i taget känns inte det minsta aktuellt för mig.

Jag låter kanske väldigt negativ och visst är jag det, även om jag i ärlighetens namn inte tycker att det här är så fruktansvärt dålig. Att jag blir lite mer negativ än jag egentligen är beror på att bandet skriver upp sig själva så jävla mycket - "vi är bäst, alla som tycker annorlunda är döva och fattar ingenting. Det här är så jävla bra att du inte kommer höra något bättre" och så vidare på det spåret går deras tugg (även om de inte ordagrant säger just så) men kan man inte leverera vad man lovar blir kritiken desto större och det tycker jag inte Razzmattazz gör. De är som sagt inte usla, faktiskt helt okej, men de är inte bra och de är verkligen inte "elektrifierande", "spännande", "energifulla" och "slagkraftiga". De är bara ett band i mängden som spelar MC-rock . De sticker inte ut i denna subgenre och de sticker inte ut som hårdrockband heller.

'Rock 'n' Roll Hero' går att lyssna på, men du behöver varken vara döv eller död om du inte gillar dem - det räcker med att din musiksmak är någorlunda sofistikerad.

HHHHHHH