Bonafide
Ultimate Rebel

Jag vet att det säkert är svårt att tro det, men jag tycker faktiskt inte alls om att kritisera band. Jag skulle mycket hellre vilja att all musik jag fick bara var bra och att jag kunde hylla allt jag fick eftersom jag då skulle ha betydligt roligare när jag recenserade mina skivor. Tyvärr är inte så fallet, flertalet skivor som släpps är inte särskilt bra och vissa av dem är t.o.m. riktigt dåliga, men bara för att man inte tycker om att kritisera dessa band kan man ju inte låta bli - för hur trovärdig blir man som recensent om man bara hyllar allting som släpps? Precis, inte särskilt.

Jag har bara recenserat en Bonafideutgåva, men det är ändå ett band som jag kontinuerligt kritiserat - då i andra recensioner, krönikor o.s.v. Anledningen till att jag gjort det beror inte på att jag tycker det är roligt att kritisera Bonafide, utan på den enkla anledningen att jag tycker att det Bonafide gör är att sakta ta död på musiken. Jag antar att ni nu ser ut som arga frågetecken och undrar "hur fan kan man ta död på musiken när man spelar musik?" Och visst är det sant att Bonafide spelar just musik, inte sysslar planlagda mord av yrkes- och hobbymusiker eller arrangemang av skivbål. De är heller inte ett band som verkar tycka att blandade enformiga ljud fångade på skiva är musik utan de spelar sina instrument, skriver sin musik och sätter ihop låtar som på intet sätt är dåliga… det är bara det att slutresultatet är ett enda virrvarr av referenser till förgången musik.

Jag skulle kunna ägna hela denna recension till att rabbla klassiska band som Bonafide låter mer eller mindre identiska med om jag bara ville, men det känns en aning meningslöst att göra det, tycker jag. Bandet brukar normalt väldigt ofta liknas vid AC/DC, vilket säkerligen mest beror på Pontus Snibbs sång som skulle kunna vara hämtad från vilken AC/DC-skiva som helst, men det är inte den enda referens man kan dra från Bonafide till klassikerna. Utan att överdriva ska jag nu nämna tio andra band som man kan hitta i Bonafides musik så att det är överstökat och vi kan lämna den saken sedan: Motörhead, Whitesnake, ZZ-Top, Van Halen, Lynyrd Skynyrd, Rainbow, Gary Moore, Thin Lizzy, Uriah Heep och Led Zeppelin. Och så förstås AC/DC då, inte bara när Pontus sjunger.

Jag har väldigt svårt att förstå Bonafides koncept och hur de tänkt när de bildat sitt band. Har tanken hela tiden varit att de skulle göra något som totalt saknade egen kreativitet och personlighet eller har det bara blivit så med tiden? Allt, precis allt, på den här liksom bandets tidigare album och EP låter som dåliga kopior på de tidigare nämnda banden. Inget låter precis som ett band utan allt låter som en halvtaskig sammansättning av dem. Uppenbarligen gillar dock folk det, eftersom både kritiker och folk i allmänhet verkar gilla Bonafide. Det här bevisar bara min allmänna uppfattning när det kommer till folk - de vill inte ha något nytt, de vill ha samma gamla saker som de alltid haft. Blotta tanken på förändring skrämmer folk och detta är extra sant inom just musik. Byter ett band ut en medlem - i synnerhet en sångare - blir det ramaskri, bojkotter och hädelser till det bandet, oavsett anledning. Byter ett band stil blir det samma sak. Bara faktumet att det är lättare för coverband och trubadurer utan egen repertoar att ha en full agenda än ett nytt band som är på gång men med egna låtar visar folks attityd till musik. Igenkänningsfaktor och klassiker slår högre än ren kvalité, så enkelt är det bara. Och det verkar Bonafide ha fattat.

'Ultimate Rebel' innehåller inga ccoverlåtar, men hela musiken är en hyllningsceremoni till gammal klassisk hårdrock helt utan egen personlighet och något som omisskänligt kan kallas Bonafide. Gillar du den här typen av musik stämmer du säkert upp i hyllningskören till detta band och tycker att det är "gammal go', klassisk hårdrock" rätt och slätt. Men för alla andra, majoriteten som faktiskt inte gillar den typen av musik, finns det absolut ingenting att charmas av hos Bonafide. De bidrar inte med någonting nytt alls för musikvärlden och av den enkla anledningen står jag även efter 'Ultimate Rebel' fast vid min tidigare åsikt att Bonafide sakta tar död på musiken för hade alla band använt detta koncept hade vi snart inte fått någonting alls som lät nytt och spännande. Om mina 12 genomlyssningar av 'Ultimate Rebel' påverkat denna åsikt på något sätt så är det snarare med att förstärka den snarare än krossa den.

Bra… för vissa. Dåligt… för de flesta

HHHHHHH