Lover Under Cover
Set The Night On Fire

Jag visste redan innan jag ens tittade i informationen att den här skivan var släppt genom Escape Music, bara av att lyssna på musiken. Ni som är bekanta med det brittiska skivbolaget vet ungefär vilken typ av musik som brukar komma därifrån, hur produktionerna normalt låter och att det sällan är helt oprövade kort i banden som gjort skivorna. Ni som inte har koll på detta kommer efter denna recension veta precis hur ni ska förhålla er till skivor som släpps därifrån.

Det är väldigt sällan det kommer riktigt dåliga skivor från Escape Music, men också ganska sällsynt att det kommer riktigt bra. Det vanligaste är att de släpper medelbra skivor som vanligtvis går bra att lyssna på men sällan briljerar. Lover Under Cover är tyvärr inget undantag, även om de med 'Set The Night On Fire' stundtals briljerar väldigt mycket är det som brukligt är med Escape Musics skivor att det inte är tillräckligt spännande när allt kommer till kritan och några spår som låter väldigt bra räddar väldigt sällan upp en hel skiva om merparten inte är det minsta inspirerande.

Medlemmarna i Lover Under Cover har alla erfarenheter från diverse olika band sedan tidigare och detta är första skivan de släpper tillsammans, vilket inte heller känns särskilt unikt eller ovanligt när det kommer till skivor från Escape Music. Jag skulle säga att en ovanligt stor andel av det här bolagets skivor är utgåvor av s.k. "superband" som släpper debutskivor, bara veckor innan denna skiva släpptes t.ex. debuten av ett annat svenskt "superband" kallat Impera, som jag recenserade för någon vecka sedan och precis som denna var det en melodiös rockskiva med dragningar mot AOR och vissa inslag av heavy metal. Lover Under Cover är möjligtvis aningen hårdare än Impera men musiken känns igen trots att ingen av medlemmarna är med i båda banden och produktionen är också snarlik med en hyfsat snygg produktion som dock inte glänser överdrivet. Inte heller sången skiljer sig överdrivet, även om Erlandsson här i Lover Under Cover är aningen hesare och raspigare än Alfonzetti i Impera. Visst, Impera är knappast första bandet jag kommer att tänka på när jag hör Lover Under Cover, men samtidigt är det inte heller som att jämföra pingviner med isbjörnar - likheterna är betydligt större än så (se Imperarecensionen här om ni vill veta hur den låter).

Så med all denna nonsens sagd, vad får vi egentligen av den här skivan? Musiken är, som jag nämnde tidigare, melodiös rock med vissa heavy metal-influenser och dragningar mot AOR. Flera låtar känns väldigt mycket som typisk västkustrock och den typen av vuxenrock medan andra är mer traditionella hårdrocklåtar och vissa har dragningar mot brittisk melodiös rock och andra nästan liknar sleaze. Det kanske låter väldigt splittrat när man förklarar det så men så himla mycket strular faktiskt inte Lover Under Cover runt utan rör sig när allt kommer omkring i stort oftast mot samma riktning. Däremot finns det en hel del olikheter i låtarna som gör att de flackar lite hit och dit emellanåt. De har även en cover med på skivan i form av Secret Service 80-tals hit Flash In The Night (spår 5) men helt uppriktigt känns det faktiskt som ett par andra låtar också är covers eftersom likheterna med beprövade knep från andra band duggar lika tätt över hela 'Set The Night On Fire' som det regnar i Göteborg.

Större delen av skivan är måhända långsam eller på sin höjd mid-tempo men det finns också en del snabba spår på 'Set the Night On Fire', ett exempel på det är den fyndiga Hero där Mikael Erlandsson sjunger "From your greatest hero to less than a zero" med sina hesa men förvånansvärt uttrycksfulla röst på ett sådant sätt att jag inte kan låta bli att rulla runt på golvet och skratta (RPGOS). Hmm, det där lät inte lika bra som om man säger det på engelska. I vilket fall som helst, ett annat exempel på en snabb låt är Who Needs Love och ett tredje är Crazy For You. Jag förstår inte riktigt deras användande av klaviaturen dock, om jag ska vara ärlig. I Hero t.ex. börjar de med lite piano innan låten förvandlas till vad den är, Crazy For You börjar med någon form av synthpopsljud innan den blir vad den är och det finns fler låtar med liknande underliga inslag.

Jag ska försöka komma till någon form av slutsats om 'Set The Night On Fire' innan den här recensionen blir lika lång som Bibeln och det känns som att jag vill börja med det positiva, vilket återfinns i fina instrumentala prestationer, bra sång och flertalet sköna låtar. Som jag sa i början så glimrar verkligen den här skivan till rejält i några låtar och det är nog i första hand deras snabbare spår jag gillar, även om de behöver jobba på sina refränger i allmänhet och i synnerhet när det kommer till dessa snabbare låtar. På den negativa sidan har vi att skivan, som det brukar vara med Escape Musics skivor, känns en aning anonym och väldigt mycket som att vi hört det förr. Låtar känns kopierade hej vilt ibland och produktionen låter som i stort sett alla Escape Musics skivor - som att de bara har en studio och en producent som tillsammans står för samtliga bolagets skivor.

Så även om Lover Under Cover får till några riktigt bra låtar på 'Set The Night On Fire' känns ändå albumet på det stora hela som ännu ett dussinalbum i Escape Musics långa diskografi av dussinalbum. Det fungerar ju alldeles utmärkt att lyssna på men någon större entusiasm än så känner i alla fall inte jag.

HHHHHHH