Def Leppard
Viva! Hysteria!

Jaha, då var vi här igen. En liveskiva med Def Leppard. Det känns på något sätt… fel. Efter att ha spenderat 30 år som band utan att göra en enda liveskiva hamnade Def Leppard på Italienska Frontiers Records för ett par år sedan och direkt så kom deras första liveskiva. Två år senare är vi här igen, utan att ha släppt en studioskiva emellan kommer här Def Leppards andra liveutgåva och precis som alla andra dinosaurier som hamnat på Frontiers Records kan vi konstatera att Def Leppard har sålt sin själ till "kvantitet är viktigare än kvalitet"-djävulen kallad Serafino Perugino - Frontiers Records skapare.

Många band har gått samma väg som den Def Leppard nu börjat gå med Frontiers. Samlingsskivor, liveskivor och återutgåvor verkar vara det vanligaste att släppa för de etablerade akterna efter att de gått över till Frontiers och det är lite sorgligt att se ytterligare en liveutgåva av Def Leppard istället för en ny studioskiva. Men när den omedelbara besvikelsen lagt sig så tycker jag inte att 'Viva! Hysteria!' är en dålig utgåva - det är en väldigt bra sådan, men det är ändå tråkigt att det ska bli så här varje gång ett stort band skriver på för Frontiers. Nåväl, till saken...

Som titeln antyder är 'Viva! Hysteria!' en liveversion av bandets klassiska skiva 'Hysteria' från 1987 men det finns även 17 andra låtar som inte kommer från 'Hysteria' så totalt har vi alltså 29 låtar och närmare 2 1/2 timmar med levande Def Leppard här. Uppdelningen är hela 'Hysteria' plus två låtar (som de gjorde som extranummer på från spelningen de spelat in) på skiva nummer ett följt av femton låtar från övriga skivor på andra. Väljer du DVD-utgåvan är uppdelningen densamma, men då behöver du naturligtvis inte byta skiva emellan. För er som redan har 'Mirrorball - Live & More' från 2011 tänker kanske att ni får väldigt många dubletter nu när det kommer en till liveskiva så här tätt inpå den andra för ärligt talat - hur mycket kommer man variera sin set-list? Faktum är dock att hela 17 låtar på skivan inte fanns med på 'Mirrorball' och en av de 12 som var med får vi nu för första gången höra live eftersom den var en av de tre nya studioinspelade låtarna som var med på den skivan.

Anledningen till att vi inte får fler dubletter är för att bandet på andra skivan fyllt på med låtar som är lite mer ovanliga, lite äldre material och B-sidor samt någon enstaka hitlåt de missade på 'Mirrorball'. Detta höjer naturligtvis värdet på 'Viva! Hysteria!' avsevärt eftersom vi nu fått 39 olika livelåtar på två skivor trots att det finns 53 låtar på dem. Speltiden är en annan sak värd att kommentera, det var två timmar på förra, den här gången är det ytterligare en tjugotre minuter och dessutom fem spår mer. Däremot saknas de flesta av bandets stora hit-låtar på 'Viva! Hysteria!', men det innebär inte att låtmaterialet är dåligt för det här bandet har material som räcker och blir över. Tre spår kommer från bandets första skiva, sju från 'High 'N' Dry', tre från 'Pyromania' medan 'Retro Active', 'Slang' och 'Euphoria' har varsin låt. Samt förstås hela 'Hysteria' och en ny låt från förra liveskivan.

Okej, överraskningar: Wasted - vilken livelåt! Så här bra minns jag inte att den var. Good Morning Freedom, B-spåret på Hello America-singeln (från 'On Through The Night') - var kom den ifrån? Sju spår från 'High 'N' Dry' - det är mer än halva den skivan! En av de elva livelåtarna som fanns med på både denna och förra liveskivan är en cover (Sweets Action som Def Leppard gjorde större än vad originalet varit).

Vad saknas? Självklart kan man hävda att många av de elva livespår som var med på 'Mirrorball' men inte är med här saknas, men samtidigt tycker jag inte det eftersom de spåren fick vi ju då, vi behöver dem inte en gång till! Det spelar ingen större roll att det är elva av det här bandets största klassiker som saknas, trots allt är 17 av dessa 29 låtar också singlar (sju av dem från huvudalbumet 'Hysteria') men det märks i första hand på andra skivan där nästan hälften av spåren inte varit singlar att de stora hitlåtarna saknas. Andra skivan är något kortare än den första men känns ändå lite jobbigare att sitta igenom. Dels tror jag det beror på att jag oftast lyssnat på den skivan efter att ha spelat första delen så att man har redan fått närmare 75 minuter av Def Leppard när jag tagit mig ann den men delvis tror jag också det beror på att de flesta av de låtar som tilltalar mig minst finns där. Med det sagt vill jag dock inte påstå att det finns något spår här på som inte håller måttet. Hela skivan känns genomgående extremt upplyftande med spår man känner igen eller kan hänga med i även om du inte skulle vara allt för bekant med Def Leppard (för låt oss vara ärliga - det här bandet är ett av världens största band genom tiderna men framgångarna höll sig liksom väldigt mycket till USA och även om de har både album- och singelettor i övriga världen så var det i jämförelse väldigt små framgångar i Europa).

Vad har vi kommit fram till nu egentligen? Tja, en jäkla massa siffror och statistik men ganska lite om hur det egentligen låter… så hur låter det? Överlag tycker jag nog faktiskt att 'Viva! Hysteria!' är ett bättre album än 'Mirrorball' även om en hel del slagkraftighet saknas när de inte har Let's Get Rocked, When Love & Hate Collide, Have You Ever Needed Someone So Bad med flera, men flera av dessa finns med som DVD-bonus i akustisk version. Trots allt finns ju faktiskt Pour Some Sugar On Me, Animal, Armageddon It och Love Bites med på 'Viva! Hyestia!' och det är trots allt fyra av de absolut största singlarna bandet gjort. Och bästa! Dessutom tycker jag att lägstanivån är väldigt hög, trots att det är ett livealbum, och jag har faktiskt lyssnat på det flera gånger utan minsta känsla att vilja stänga av bara för det är en liveskiva. Personligen tycker jag dock att en av bandets best-of förmodligen har större värde till den som bara ska lyssna på det eftersom orginalversionerna i slutänden är bättre, trots att alla dessa liveversioner är riktigt bra. Till den som är beredd att titta tycker jag dock att detta är så givet som ett livedokument kan bli - det säger jag utan att ens ha sett det (jag har bara fått CD-varianten men den är å andra sidan extremt bra).

Produktionsmässigt håller den här skivan väldigt hög klass, låtmässigt är den faktiskt ännu bättre och trots att det inte kommer någonting nytt alls på denna tycker jag inte att det är så illa som jag kände från början när det visade sig att Def Leppard skulle släppa ett till livealbum och inte ett studioalbum. Det här är trots allt ett sådant livealbum jag alltid brukar tjata om - ett när de dokumenterar någonting speciellt (i detta fall när de spelade hela 'Hysteria' i ett set live). Tillsammans med 'Mirrorball' får du i 'Viva! Hysteria!' ett väldigt väl täckande dokument över Def Leppard live. Och det är ett väldigt bra dokument! Men snälla Def Leppard, ni kom undan med nöd och näppe denna gång. Inga fler liveskivor på ett tag nu! Det här är definitivt bra nog för att ni ska kunna hålla er från den saken ett tag nu.

HHHHHHH