Band:
Jens Walkenhorst (Lead Vocals & Guitar)
Mario Erdmann (Bass & Vocals)
Thomas Ellenberger (Keyboards & Vocals)
Sascha Fahrenbach (Drums & Guitar)
Nico Fahrenbach (Drums)
Discography:
One way to heaven (1994)
Thousand miles away (1998)
Stick your neck out (2003)
Bite the bullet (2007)
Guests:
Info:
Bob Jensen (Producer)
Released 2012-05-04
Reviewed 2012-08-14
Links:
wildfrontier.de
myspace
music buy mail
Tyskarna har en vana att släppa nya album med 4-5 års mellanrum och därför är det inget konstigt att det tagit fem år sedan senast att slänga ihop '2012' med sitt femte album, som släpps 18 år efter bandets debut 'One Way To Heaven'. 18 år är åldern då vi i Sverige får börja gå på krogen, dricka folköl och ta körkort, så detta numera myndiga band är alltså redo att gå ut i världen på egna ben, skaffa eget boende och teckna egna avtal. Inte överraskande finns det då förstås en födelsedag med i bilden också - bandets keyboardist fyller år 20/12 - en dag före den förutspådda apokalypsen.
Nåväl, till '2012'… albumet alltså, inte året eftersom vi redan befinner oss där (eller om du läser detta efter jordens undergång så har det redan varit). Efter det halvminuten långa introspåret som bär samma namn som albumet så kommer vi in på låten To The End Of The World, som naturligtvis handlar om just denna undergångsprofetia. Som någon som aldrig hört Wild Frontier tidigare kan jag säga att det första som slår mig är Jens Walkenhorsts röst. Musiken är traditionell hårdrock eller lite långsammare heavy metal utan särskilt mycket konstigheter utöver de arrangerade keyboardslingorna som dyker upp mellan varven, men Walkenhorsts röst tycker jag känns väldigt ovanlig. Det är inte nödvändigtvis något negativt… eller positivt, men kanske något som kan vara utmärkande för bandet om musiken inte är tillräckligt egen.
I sig och som sådan tycker jag inte att '2012' känns överdrivet speciell när det gäller egen personlighet och allt det där, men den har ändå något speciellt över sig som gör att det är svårt att bara gå vidare från den. Another Lonely Day Without You och Why Don't You Save Me är båda riktigt sköna låtar och även Stay Tough med sina, för genren, vågade keyboards är en låt som osar kvalité. Men just som bandet var på väg mot något riktigt bra kastar de in en och en annan blunder i smeten också. Favorite hade kunnat gå åt helsike om den inte haft en så bra refräng, men Long Gone som kommer som spår 11 räddas inte ens av Wild Frontiers genomgående fina refränger. Samma sak upplever jag lite med bandets två första riktiga spår, To The End Of The World och It's All Over Now - en ovärdigt seg start på den här skivan.
Wild Frontiers skryter med över 400 spelningar på 22 år som band, vilket innebär närmare 50 spelningar om året - dvs en i veckan i genomsnitt. Det kanske inte låter så imponerande om man jämför med de där gigantiska akterna, som Bon Jovi, U2 o.s.v. men om man tänker på att Wild Frontier är ungefär lika stora som en tändsticksask i musikvärlden är det ändå ganska imponerande och allt detta spelande har gjort dem mognare och tätare som band. De är samspelta som en tännklump någon hettat upp till smältpunkt och hällt i en form för att göra till en ståndaktig liten soldat av. It's All Up To You och Can't You Hear Me Calling som kommer på slutet av skivan är riktigt bra låtar de med, det är bara synd att de börjar så trist och sedan slutar skivan med Gimme Gimme Gimme istället för Why Are The Good Things Too Hard To Find som är en riktigt bra låt, till skillnad från covern. Visst ror de hem covern någorlunda, men jämfört med övriga materialet är den rätt svag. Dessutom är några av verserna inte speciellt bra, men refrängerna är nästan alla fantastiska.
'2012' ger oss mycket gitarrer, sköna melodier, starka refränger, härligt driv och personlig sång av en hes men ändå inte raspig sångare. Den har mycket bra att erbjuda och jag tror absolut att många kommer gilla detta. Däremot tror jag nog att man behöver se bandet live för att verkligen älska dem - spelar de någon gång i närheten av där jag befinner mig kommer jag absolut att vara beredd att ta en liten omväg för att se dem! Kvalité är bättre än kvantitet, det bevisar Wild Frontier.
HHHHHHH