Band:
Reanato Sousa - Lead Vocals
Pedro Matos - Guitar\Synths\Vocals
Rafael Pinto - Guitar
Gustavo Gonçalves - Bass
Helder Guedes – Drums
Discography:
Debut
Guests:
Info:
Released 2012-02-25
Reviewed 2012-06-10
Musikaliskt är det ganska komplext och när jag introducerades för det första gången så kändes det som att inledningen indikerade ganska seg dödsmetall typ Unleashed eller något i den stilen men allteftersom skivan fortlöpte dök det upp klarsångspartier som mer för tankarna till band av Opeths stil och inslag av progressiv rock, lugna partier, brutala partier allt löpandes om vartannat vilket gjorde första intrycket en aning osammanhängande men efter ett antal genomspelningar kan jag konstatera att alla dessa element hålls ganska väl samman även om det ibland kan bli en aning fragmenterat så är produktionen så pass väl genomtänkt att låtarna smälter samman till en hyfsat sammanhängande enhet. Det är ingenting spektakulärt vi får på något sätt, det är ganska lågmält, sången är ordinär och albumets största tillgång är de atmosfärer det skapar vilket tack vare variationen leder till lite av en äventyrskänsla.
Mitt intryck av detta album är en aning kluvet, det är inte så bra som det kunde ha varit, men ändå är det ett ganska roligt album att lyssna på och här finns definitivt några mycket spännande idéer. Känslan är att Sphere of Morality är en bra början på någonting, en indikation om vad som komma skall, en försmak om ni så vill. Och jag tycker definitivt att detta är värt att lyssna på, speciellt för er som gillar lite mörkare komplex musik men samtidigt måste jag konstatera att potentialen i vad de gör inte realiseras fullt ut och det kanske kan tillskrivas oerfarenhet vilket också gör att albumets främsta styrka är att väcka ett intresse för bandet och vad de kan tänkas erbjuda i framtiden. Jag beskriver det som ett album för det är ändå av den speltiden och att tänka på EPs om trettiosex minuter när jag vill ha album på absolut max femtio minuter blir lite fel.
Hursomhelst, Sphere of Morality är knappast någon moralpredikan och den lindrigare syndaren kommer säkert att finna den relativt underhållande i sin komplexitet och uppfinningsrikedom. Personligen ser jag den som ett första steg mot någonting betydligt mer spännande för om de kan knyta samman allt till en verkligt sammanhängande enhet i framtiden kommer Venial Sin att bli ett riktigt spännande band, därför hoppas jag att det inte dröjer alltför länge innan vi får se något de kallar album och att det inte har alltför mycket längre speltid än denna EP.
HHHHHHH