Band:
Danly Freund - vocals
Christian Geng - guitar
Jonas Schick - guitar
Luca Maiorino - bass
David - drums
Discography:
Debut
Guests:
Info:
Released 2012-11-09
Reviewed 2012-12-20
De sjunger dock inte på tyska utan engelska och deras musik känns klassisk och rak, rock slash hårdrock utan några större musikaliska äventyrligheter, bara raka rör och gott om energi. Sångaren låter som en klassisk rocksångare med en stark rockröst som bär låtarna på ett positivt sätt, de har några inslag som låter som de skulle ha varit på en konsert men jag tror inte att det är så utan det är något de fixat i studio eftersom ljudbilden är för ren och snygg för att vara live. Det har lagts ned stor energi på produktionen skulle jag tro för att den är riktigt bra, det låter som klassisk hårdrock samtidigt som det känns fräscht och modernt, det är starkt. Albumet i sig har annars tolv spår och någotsånär hyfsat variation även om 53 minuter är lite väl långt för den vanlige lyssnaren.
Sådan här musik är inte riktigt min grej och väldigt få band/album i denna stil tilltalar och detta album må vara en stunds skön nostalgitripp men inte fan ger den något bestående intryck. Och visst skulle jag också kunna rabbla bandnamn och säga att det låter lite som att någon kvinna försöker sälja en fristad i det inledande spåret och att det finns diverse bandnamn man kan kasta ur sig som strömomvandlare till exempel eller något från blomrabatten eller ett Schweiziskt berg och lite annat. Men vad tjänar egentligen sådant till? Bandnamn säger ju egentligen ingenting och detta band låter ganska mycket ändå som just Dirty Age och inget annat, och de gör vad de gör på ett ganska underhållande sätt så om traditionell rock/hårdrock tilltalar er vore ni rätt dumma om ni inte tittade närmare på detta album.
Ett starkt debutalbum även om Titelspåret fick mig att tänka på ett helt annat band, inte min tekopp men visst fan är det välgjort och för den som föredrar sin rock lite opolerad och krusidullös bör nog ändå låna detta album ett öra.
HHHHHHH