Band:
Tony Mills- Vocals
Ronni Le Tekrö- Guitars
Victor Borge- Bass guitar
Diesel Dahl- Drums and percussion
Discography:
TNT (1982)
Knights of the New Thunder (1984)
Tell No Tales (1987)
Intuition (1989)
Realized Fantasies (1992)
Firefly (1997)
Transistor (1999)
My Religion (2004)
All the Way to the Sun (2005)
The New Territory (2007)
Atlantis (2008)
Guests:
Baard Svensen- Backing vocals
Info
Tommy Hansen- album mixing
Ronni Le Tekrö - producer
Released 2011-01-21
Reviewed 2011-02-17
Links:
tnttheband.com
myspace
metal heaven
Gitarristen och drivande kraften Ronni Le Tekrö är dock fortfarande högst närvarande i bandet så egentligen är det inte sådär massiv skillnad mellan när jag hörde bandet senast och nu. Det är samma gitarrlir, ett riktigt spännande sådant med snygga gitarrmelodier och liknande, mycket gitarrorienterad melodiös rock skulle man nog kunna beskriva det som, kanske AOR, det är trots allt starka refränger och en sångare som inte skulle vara malplacerad i något AOR-band. Det är dock kanske lite råare, åtminstone på denna skiva där TNT faktiskt rockar klart hårdare än de gjorde senast jag hörde dem, det kom faktiskt lite som en överraskning.
Sången var också en överraskning, inget ont om Tony Mills men han är långt efter Tony Harnell när det gäller kvalité på rösten. Harnell i harmoni med Le Tekrös gitarrer var det som verkligen lyfte My Religion till den bra skiva den är. Mills bär inte på samma sätt upp musiken, hans röst fungerar dock väldigt bra in i vad som bjuds men han ger inte bandet den där extra dimensionen som Harnell hade, men jag ska inte ödsla mer tid nu på att utröna den saken, jag gillar Harnell bättre än det jag hört med Mills men om Harnell inte längre ville vara med i bandet så är det hans sak och med Mills bakom mikrofonen fungerar det också väldigt bra så inget direkt att klanka ned på för mycket där.
Skivan börjar med Engine som är titelspåret på skivan beroende på var i världen du köper den tydligen, i Skandinavien ska det visst vara Engine men jag låter det vara osagt eftersom det inte var helt tydligt med den saken. Hursomhelst så är detta inledande spår, titelspår eller ej, riktigt rockigt och röjigt och ett spår som visar att TNT går lite mer tillbaka till rötterna med denna skiva. Direkt förmedlas denna känsla och denna tyngd i detta inledande spår som faktiskt är riktigt bra, titeln till trots.
Spår tre Ship in the Night är ett sådant där riktigt skönt rockspår som sätter sig bra och som jag gillar mycket trots alla gånger jag tagit mig genom denna skiva nu. Rockrökaren Take it Like a Man - Woman är också en skön dänga med en motsägelsefull refräng kanske, men spåret rockar hårt som tusan. Jag gillar också Don’t Misundertand Me väldigt mycket, den har ett skönt sound på sången och en bra melodi.
Mitt favoritspår på skivan är dock God Natt Marie som dock titeln till trots inte sjungs på bokmål eller svenska utan på engelska. Det är en riktigt skön ballad som tonar ned skivan mycket innan den avslutas med Harley Davidson som även det är ett skönt spår. Jag spelar dock gärna om God Natt Marie innan jag kommer till det avslutande spåret.
Denna skiva är riktigt bra måste jag säga med ett skönt sound, det är hårt men samtidigt väldigt melodiöst och gitarrerna är lika grymma som de brukar vara när Ronni är i farten. Jag har nog ingenting att anmärka på, skivan är trots allt inte ens 40 minuter vilket känns helt rätt då intensiteten hålls stenhårt genom de tolv spår som finns, enda gången det lugnar ned sig är när God Natt Marie kommer igång och spelas igenom, ett andningshål i en annars väldigt intensiva och stenhårt rockande skiva. Jag måste säga att TNT hittat helt rätt när det gäller denna skiva, melodierna är klockrena, det är stenhårt och det är riktigt grymt helt enkelt.
Jag landar med en femma i betyg till slut och kan konstatera att TNT har träffat mer eller mindre mitt i prick med denna skiva, den har det mesta man kan önska sig av en melodiös hårdrockskiva. Jag måste erkänna att jag inte saknar Tony Harnell även om han sjunger bättre så märks inte detta på denna skiva och jag är inte säker på att hans närvaro skulle inneburit någon förbättring då hans röst förmodligen skulle har reducerats lite i betydelse på grund av det stenhårda soundet.
Ett farväl till armar skulle då inte jag vilja säga, men till arms andra betydelse skulle inte varit fel, tyvärr kommer inte denna skiva leda till något sådant men det kanske är något för dem i pansarvagnen att lyssna till.
HHHHHHH
