Recension Kingdom Come - Rendered Waters 2011

Jag fick nyligen en reaktion från ett band jag recenserat där dem kallade mig "en stor skitstövel" och bad mig dra åt helvete. En suverän reaktion om ni frågar mig, speciellt som att det bandet fick 4/7 poäng och således borde indikera att min åsikt om dem var ganska mitt emellan. Jag förväntar mig inte en liknande reaktion från Kingdom Come eftersom jag kommer vara t.o.m. ännu snällare mot dem, men skulle dem också höra av sig skulle det vara väldigt roligt! Kan jag väcka sådana reaktioner med en ganska neutral åsikt kan man bara tänka sig vilken klassisk reaktion man kan få från någon som fått en lite mer bestämd dom.

Hur som helst, här kommer Kingdom Come med sitt tolfte album på 23 år och man kan inte direkt kalla det ett nytt album på det sätt som nya album normalt brukar definieras. Det här r mer av ett göra-om-album där Lenny Wolf och hans elaka gäng tar sig ann uppgiften att ta sina gamla låtar och uppdatera dem till dagens standard. Jag tycker den här idén lämnar mig med blandade känslor. Å ena sidan tycker jag det är en bra idé eftersom dem ger nytt liv åt det gamla materialet med en modernare inspelning. Å andra sidan tycker jag att det lägger en skugga över deras gamla material, det är som att dem säger att det inte var bra nog att klara tidens påtryckningar. Ärligt talat vet jag inte vilken känsla som är starkast men eftersom jag gillar dessa nyinspelningar så är det kanske ändå den positiva känslan som är starkast, att det var en bra idé att ge detta 20 år gamla material en ny chans helt enkelt.

Kingdom Come spelar hårdrock med en lättare metalkänsla i sig. Dem har gjort detta ända sedan debuten släpptes 1988 och var på den tiden ganska stora med topp-placeringar på chart-listorna i USA och England så högt som tolva respektive 25:a. Men det var över 20 år sedan och medan tiden gått har bandet försvunnit mer och mer från toppskicket av band popularitetsmässigt och idag finns det inte mycket kvar av vad dem en gång var, även om det musikaliskt låter riktigt bra. Det är som att deras musikerande växt sedan populariteten minskat.

'Rendered Waters' har bara tre nya låtar, övriga åtta är nyversioner av låtar från deras tidigaste album. Ljudbilden är moderniserad och har fått en elektronisk touch. Låtarna har blivit uppfräschade i ljud och tempo, sången och instrumenten har blivit återinspelade och omskrivna för att bättre passa dagens ljud. Den här gången tycker jag att bandet lyckats få det att låta mer tidsobundet och inte lika typiskt för när skivan är inspelad. Ljudet är modernt, men inte på ett sådant sätt att det kommer vara gårdagens nyheter redan i morgon. Till viss mån går det att höra att musiken faktiskt kommer från en annan tid, men samtidigt har den dem här moderna inslagen som kommit in genom nyinspelningen som gör att jag tror att albumet kommer hålla sig fräscht i flera år framåt.

Produktionen är väldigt bra, det är krispigt och klart som vattnet i en lagun på en atoll i Bajkalsjön. Samtidigt har den ett vinylliknande ljud och sången påminner mig om en ung Ozzy Osbourne som har opererat näsan för att komma runt sin otroligt irriterande nasala röst. Han får till en riktig kraftröst, kanske utan den där toppkvalitén men med tillräcklig karisma för att ro det i land ändå. Men det som är viktigare är att det passar till musiken. Även om Lenny Wolf har en speciell röst så passar den med musiken - ungefär som honung passar med lingonsylt eller grädde går ihop med grillade hamburgare. Omöjliga att skilja i vått och torrt samt gott och ont. Egentligen är det ganska lustigt för jag tycker att dem gamla låtarna är mycket bättre än de nya. Det är som att bandet lagt all fokus på dessa för det är inte bara låtarna i sig utan hela paketet med ljud och allt. Det är nästan som att Kingdom Come medvetet gjort de nya låtarna dåliga för att ytterligare kröna de gamla låtarna i sitt nya manér. Men varför skulle någon vilja göra det? Det är som att medvetet hugga sig själv i ansiktet med en korp bara för att man ska se bättre ut på gamla foton man fixat till i photoshop... Och det är verkligen dumt!

Jag tror dock inte att bandet gjort detta med flit, men eftersom bandet flyter omkring på en båt i ett dricksglas på skivomslaget till skivan - vem vet? För nog måste det väl ändå finnas bättre farvatten än ett dricksglas? Som t.ex.... ja, en guldfiskskål? Eller en diskho? Eller... å, jag vet inte... Havet?! Men faktum är att omslaget inte spelar någon större roll. (nej, det är faktiskt sant!). Båten är måhända gammal men seglen är nya och båten har restaurerats men när du kliver ombord på Kingdom Comes båt så får du en härlig tur på öppet vatten... i glaset. Gitarrerna sprudlar av energi och materialet låter bättre än någonsin. Lenny är den svagaste länken med sin vokala prestation. Men vet ni vad? Det spelar ingen roll. Han är måhända ingen supersångare och ljudet på hans sång låter förvånansvärt dåligt (och dessutom låter det som han använder någon form av röstförvrängare), men det känns på något sätt rätt att det är så. Det ger albumet en form av vintage-känsla som du kanske bör ha när du återanvänder åtta låtar. Det är som eco-vänliga kontorsmaterial som går att köpa i din närmaste bokhandel (eller på www.sfof.se) - dem har en annan känsla och annat utseende. Det är precis vad sången gör för det här albumet.

Sammanfattningsvis går det nog att säga att Kingdom Come kanske har gjort bättre skivor än denna, men när de lättar ankar för att ta sin båtfärd kan de vara säkra på att de fått sin gamla skuta att se så bra ut som bara är möjligt. En renovering av båten och lite nya segel gör nästan att man glömmer bort att det är ett gammalt flaggskepp de tagit fram och städat upp. Det gör 'Rendered Waters' till en båtresa värdig att ta om du gillar klassisk hårdrock med ett modernt, elektroniskt sound. Det är en resa som troligtvis kommer pågå under lång tid framöver och jag tror att det är en resa som du kommer uppskatta större delen av tiden.

HHHHHHH

Kingdom Come Rendered Waters

Kingdom Come
Rendered Waters