Band:
Pierre Wensberg - Lead Vocals
Johan Bergquist - Keyboards
Magnus Lindqvist - Guitars
Robert Garnold - Bass
Anton Roos - Drums
Discography:
When Kaleidoscopes Collide (2008)
Guests:
Info
Produced by Martin Kronlund at JM Studios
Released 2011-05-27
Reviewed 2011-05-12
Links:
elevener.com
myspace
aorheaven
Som jag nämnde direkt i inledning handlar det om den melodiösa rockmusik som alltsom oftast brukar kallas AOR, det är melodiöst så det förslår och allt detta kröns med starka refränger och oklanderlig produktion. Jag skulle nog vilja säga att det inte direkt viker av det minsta från den väg som inslagits som genrens väg. På skivan får vi elva spår vilket kanske känns föga överraskande och dessa elva spår tar det knappt 47 minuter att spela igenom.
Skivan börjar med ett spår som heter Just As I Thought som är ett AOR-spår av klassikt snitt med den starka refrängen och allt det där, sångaren fungerar bra, soundet är riktigt fint men av någon anledning får inte det spåret mig att ta mig någon större funderare, det var mer eller mindre som jag trodde det skulle vara. Överlag tycker jag faktiskt att skivan känns som vad jag nyss beskrev i stort, den är välgjord och bra men allting känns kusligt bekant och som att det uppenbarligen gjorts tidigare av ett band som lät i stort sett likadant som Elevener.
Jag har egentligen inga större klagomål på denna skiva mer än att det känns just som att vi hört det förr, kanske som en repris av något som gjorts. Jag gillar låtarna generellt, det finns ingen som är dålig men trots detta griper inte Elevener tag i mig och jag känner att denna skiva inte duger någonting till i det stora hela, det är något som är välgjort och egentligen onödigt som en iPhone eller en tatuering, prylar som är välgjorda men egentligen inte fyller den minsta funktion, det är precis så som Elevener känns för min del. Jag gillar det, det är snyggt, bra och välgjort men det är samtidigt identitetslöst, föga nyskapande och känns rätt gammalt trots att det är nytt.
Skivomslaget har snygga färger som jag tycker ganska väl illustrerar vad vi kan förvänta oss av skivan när vi börjar spela den, en snyggt färglags kuliss som egentligen saknar rätt mycket intre substans. Jag vill givetvis inte såga Elevener för deras musik är bra och går jättefint att lyssna till oavsett när det inträffar, så därför får de ett godkänt betyg i slutändan även om det känns som att bandet har resurser att göra någonting klart bättre än den här skivan, som radiotugg skulle den dock vara alldeles excellent men att bara sitta att lyssna till och sedan försöka säga en del i en recension känns mest jobbigt eftersom skivan är ett under av alldaglighet.
Så, Elevener gör en bra skiva i Symmetry in Motion, problemet är bara att de måste göra något mycket bättre än så om de verkligen vill märkas och synas i en genre där det redan finns massor av band och mängden ökar konstant med ett antal band i månaden. Så det är välgjort, bra och roligt att lyssna till men känns i sammanhanget egentligen ganska meningslös.
HHHHHHH
