Band:
Ashmedi – vocals, guitar, Kkyboards
Moloch – guitar
Xul – drums, percussion
Rahm – bass
Diskografi:
As Jerusalem Burns... (Demo, 1995)
The Siege of Lachish (EP, 1995)
As Jerusalem Burns...Al´Intisar (1996)
Djinn (2001)
Sphynx (2003)
The Ziggurat Scrolls (EP, 2004)
Emissaries (2006)
Guests:
Info
Recorded at the Babajim Studio in Istanbul, Turkey. Mixed by Reuben de Lautour.
Mastered by Pieter Snapper.
Cover art by John Coulthart.
Släppt 2010-10-01
Recenserad 2010-10-25
Länkar:
melechesh.com
myspace
nuclearblast
Musikaliskt handlar det om svartmetall med diverse olika mellanösternsounds som blandar ut ljudbilden. Det är en väldigt massiv ljudbild med många olika dimensioner och ett stor bredd mellan de olika delarna. Vad som slår mig också är att de flesta spåren har väldigt mycket repetetiva riff och en pampig tung ljudbild.
Produktionen är snygg och väl genomförd så där kan jag inte klaga. När det gäller det musikaliska är det en annan sak, för mig känns skivan alldeles för upptagen och tung att ta sig igenom. Tung syftar i detta fall inte på musikalisk tyngd utan på känslan inför att spela skivan som känns tungrodd och svår att få ett bra grepp om. Inte svår på ett positivt sätt utan svår för att jag efter massor av genomlyssningar fortfarande inte minns ett jota från skivan när jag nu sitter här och skriver. Tur att jag gjort stödanteckningar så att jag kan beskriva något från.
Det känns faktiskt nu så här i efterhand att det mest intressanta med denna skiva är huvudmannens ursprung och att den är inspelad på en så ovanlig plats som Turkiet. Annars kan jag inte säga mycket positivt om den, musikaliskt tycker jag inte att den har någonting eftersom den tenderar till att upprepa samma riff och sedan krångla till allt alldeles för mycket så att ljudbilden blir osammanhängande och känns bara konstig.
Med att skivan känns konstig menar jag att det inte finns någon röd tråd skivan igenom och alla musikaliska element känns mer slumpmässigt ditkastade än planerade, det är lite grann som att idéerna bara kommit sådär plötsligt och istället för att försöka planera var dessa idéer skall placeras i ett musikaliskt sammanhang har man slagit tärning om var prylarna skall vara.
Men utan att dra ut på lidandet alldeles för mycket vill jag bara säga att denna skiva ger mig ingenting på något område, det enda jag kan säga om den är att den är jobbig att lyssna till, säkert ungefär på samma sätt som att läsa denna recension.
HHHHHHH