Band:
Kenny Winter (vocals)
John Ricci (guitar)
Clammy (bass)
Rick Charron (drums)
Discography:
Heavy Metal Maniac (1983)
Violence and Force (1984)
Long live the Loud (1985)
Feel the Knife (EP 1985)
Unveiling the Wicked (1986)
Exciter (O.T.T.)(1988)
Kill after Kill (1992)
Better live than dead (1993)
The Dark Command (1997)
Blood of Tyrants (2000)
New Testament (2004)
Speed, Thrash, Burn (2008)
Info:
Released 2010-10-22
Recenserad 2010-11-02
Links:
listen.to/exciter
myspace
massacre
Dessa ”legender” har anor ända tillbaka till det tidiga åttiotalet och släppte sin första skiva redan 1983 vilket onekligen indikerar att bandet har en 27-årig historia än så länge. Jag har personligen inte någon direkt större kännedom om detta band men har korsat vägar med dem till och från genom historien och har dessutom på senare tid trots allt upptäckt att det finns en del thrashmetalband som jag faktiskt gillar, såsom Death Angel vilka stilmässigt ligger ganska nära detta band.
2010-års släpp från Exciter kallas Death Machine och är stillmässigt thrash metal i stil med den som vi fick stifta bekantskap med under det tidiga åttiotalet, då främst hos band som härstammar från Bay Areatrakten. Skivan andas den stilen utan att för den skull låta gammal. Det är ganska snabbt och tungt med raspig sång såsom är brukligt i genren, jag skulle vilja säga att när det gäller stil bjuder inte Exciter på någonting direkt revolutionerande med Death Machine, allt följer inarbetade mallar och regler.
Skivan inleds med ett spår som går under namnet Death Machine och som är skivans titelspår förstås, det är ett spår som rätt väl gestaltar denna skiva med högt tempo och mycket aggressivitet i ett spår som är ganska bra. Jag vill också framhålla spår tre som ett av de bättre på denna skiva, det går under namnet Razor in Your Back och har väldigt töntig lyrik men låter helt okej. Slaughtered in Vain är ett okej spår också, avslutande spåret är ett instrumentalt och sedan finns ett dolt spår i detta om man väntar någon minut så får man höra det.
Jag är dock inte överdrivet positiv till denna skiva, den känns väldigt profillös och även om det finns schyssta spår som dem jag nämner i stycket ovan känns det ändå väl mycket som att vi hört det förr och gjort bättre dessutom. Skivan ger inget direkt bestående intryck när den tar slut och jag kan inte sitta här och verkligen minnas att jag hört en bra skiva, det är en välgjord thrashskiva som tar nostalgikern tillbaka till thrashens storhetstid. Personligen har jag ingen relation till den tiden så jag har inget känslomässigt kapital investerat i sådan musik så för mig ger inte Exciter mycket, skivan känns dessutom lite för lång.
För mig känns inte detta som en skiva från ett legendariskt band, det är okej men ingenting att minnas.
HHHHHHH