Band:
Gerrit P. Mutz - Vocals
Jens Sonnenberg - Guitar
Jonas Khalil - Guitar
Kai Schindelar - Bass
Mathias Straub - Drums
Diskografi:
Reborn in Steel (1997)
Wargods of Metal (1998)
Bloodlust (2000)
Slaughter Prophecy (2002)
Iron Blessings (2004)
Pounding Inferno EP (2006)
Live Blessings (2006)
Hammer of Destruction (2006)
Info:
Guests:
Släppt 2009-10-23
Recenserad 2009-11-18
Jag har funnit stålet men jag är inte den utvalde när det gäller kampen mot klimatet som leds av den onde fursten global uppvärmning, eller är jag. Kanske är det bara frestelsen med den hemska koldioxiden som förhindrar mig från att se detta.
Av någon anledning hör jag domedagsvarlande toner från distade stränginstrument vilar över de mörka skogarna och en illavarslande stämma predikar om diverse prylar som den utvalde inte får lyssna till överhuvudtaget. Det hela påminner mig faktiskt om vinterns gryning förra året vilket kanske beror på att överhuvudet i de respektive prylarna är detsamma.
Det osar domedagsstämning från start till mål, det hela börjar med stormning mot överladdning, och fortsätter med uppmaningen att inte bryta mot eden, vilken ed? Det är vad jag frågar mig, ingenting svarar verkligen på denna fråga, kanske vet ni läsare? Som om inte det vore nog, man måste ta sig genom ett blodbad för att nå segern, en seger som vars eftersmak är lite sur eftersom någon bröt en massa riter vilket i sin tur ledde till att korsen blev blodstänkta. Men vänsterhandsstigen avslöjaren en magiker som kan ställa allt tillrätta, en ceremoniell magiker som lämnar över skelettnyckeln. Skuggor från det förflutna leder till att du förråder Judas och nekas himlen, allt går plötsligt på tok igen, vad är detta egentligen för en väg? Jo, det är vägen till en underjord i metall där enda sättet att ta sig vidare är att färdas på hämnd och hat. Efter denna långa väg når man till sist det heliga stålet.
Det heliga stålet är ganska snyggt, lagom polerat för att inte ge ett flashigt eller plastigt intryck, det vilar en känsla av domedag över det hela. Rösten känns igen från något vi tittade på förra året, nämligen vinterns gryning eller Dawn of Winter som det kallas.
Jag har inte varit utsatt för det heliga stålet tidigare men jag måste säga att det är något att kanske utforska lite mer.
Visst var det inte speciellt roligt men kort och gott om denna skiva, jag har inte hört Sacred Steel tidigare men jag har hört sångaren Gerrit P. Mutz när jag förra året recenserade Dawn of Winters skiva på vilken hans sångröst återfanns, faktiskt samtalade jag också med honom över telefonen en vinterdag när vi hade gott om snö, till skillnad från nu när snön kommer och smälter bort samma dag, skönt dock med tanke på att jag måste cykla för tillfället. Kom ihåg att hålla hastigheten när ni kör bil, åtminstone kör långsammare än 100 på 70-vägar.
Nåväl, storyn kring skivan blev inte så bra som jag hade hoppats innan men det skadar aldrig att försöka. Jag gillar den här skivan hyfsat mycket då den har ett par riktigt snygga spår och en skön stämning. Jag är dock inte så där jättemycket för domedagsmetallen egentligen så det kanske inte tilltalar mig så mycket som det borde om jag varit en domedagare.
Så kort sagt, en bra skiva men kanske ingenting att skriva hem om. Kul låttitlar dock.
HHHHHHH