Recension Straight Frank - And we walked by with a bag full of money... 2009

Det hela började med ett gäng polare som jammade lite grann, sedan skedde allting snabbt. På bara fyra månader hade detta osignade band lyckats få 50 000 lyssningar på sin myspace sida och de signades av det tyska bolaget som går under namnet Bodog Music som bland annat tidigare signat storheter som DMC och Wu Tang Clan. Så långt allting gott och nu finns skivan med namnet ni kan läsa ovan och som jag inte orkar skriva en gång till. All denna information fick jag fram av att läsa den information från Triada som medföljde skivan i kuvertet.

Bandet är inte ditt vanliga nybörjarband, dessa herrar har erfarenhet och diverse utmärkelser som guldskivor och så vidare, tre av de fyra är musikproducenter och den sista mannen, gitarristen är en tatueringsartist som det visst kallas, det vill säga att han ritar saker i bläck på människokroppar. Hursomhelst, poängen är att detta band inte är ditt vanliga nybörjarband utan något mer än så. Om detta speglar musiken bandet spelar är en helt annan fråga.

Bandets mål var att återföra rockmusiken till ett enklare stadium, mindre komplicerat och enklare än det som gjorts på senare år. Rakt på, och simplictet är vad bandet eftersökte, och visst kan väl simplicitet anses vara den ultimata sofistikeringen. Nåja, hur den saken fungerade ska vi få se när jag skriver vidare.

Nå, lyckades de med sin simpla rockmusik? Ja och nej blir faktiskt svaret, ja med tanke på den relativt raka musiken och korta spårlängden, och de lättfattliga refrängerna som är enkla att ta till sig. Nej på grund av de väldigt sofistikerade gitarrslingorna och riffen och nej också på grund av den snygga, rena polerade produktionen.

Musikaliskt sett är bandet rakt på rock’n’roll med stor vikt på melodierna och med mycket intrikata gitarrmelodier och välpolerat sound. Ett musikaliskt landskap med mycket djup och gitarrer som får en att tänka en hel del på Eddie Van Halen.

Det hela börjar med The Lonely Sound of a Shotgun som har ett imponerande gitarrsound och en riktigt snygg melodi rakt igenom, det är också en låt som fångar mig omedelbart och sedan sitter jag fast i skivan klart imponerad av vad jag hör. Låtar som We All Die Young, Mary och så vidare imponerar på mig.

Egentligen är det dumt att bara nämna några låtar eftersom alla låtar förtjänar ett omnämnande då de är alla bra, och det tillsammans med en snygg, välpolerad produktion gör detta till en riktigt intressant release, en skiva klart värd att äga.

Nåja, detta är trots allt en debutskiva och det lovar onekligen väldigt gott inför framtiden, jag kan faktiskt inte vänta till nästa uppståndelse eller nästa skapelse från Straight Frank. Imponerande och riktigt bra är några superlativer jag kan komma på när jag lyssnar på denna skiva.

Skaffa denna skiva!

HHHHHHH