Recension Freak Kitchen - Land of the Freaks 2009

Spår
1. God save the Spleen
2. Hip Hip Hoorah
3. Teargas Jazz
4. Sick (Death by Hypochondria)
5. OK
6. Honey, You're a Nazi
7. The Only Way
8. Murder Groupie
9. The Smell of Time
10. One Last Dance
11. Do Not Disturb
12. Clean it up

Band:
Mattias "IA" Eklundh – vocals and Guitar
Christer Örtefors – Bass and vocals
Björn Fryklund – drums

Diskografi:
Appetizer (1994)
Spanking Hour (1996)
Freak Kitchen (1998)
Dead Soul Men (2000)
Move (2002)
Organic (2005)

Gäster
V. Selvaganesh - Kanjeera
Neyveli S Radhakrishna - Double violin

Info

Release: 2009-10-21
Recenserad: 2009-12-15

Länkar:
freakkitchen.com
myspace
youtube

Ett missbildat kök i ett land av andra missbildade varelser. Ett band som tänjer gränser, inte bara när det gäller att namnge sitt band utan också när det gäller det musikaliska. Gitarrmelodierna är onekligen annorlunda och jag har svårt att komma på några band som låter liknande. Å andra sidan, varför ska jag fundera kring det när jag har en skiva med intressant musik i mina händer.

Musikalsikt har vi som sagt annorlunda musik, gitarrmelodierna från Mattias IA Eklund som också stått bakom sina egna Freak Guitar historier, är onekligen av det mer komplexa och annorlunda slaget. Med takter och toner som för tankarna åt det progressiva hållet och med lyriska teman som berör kan jag som jag sa inte direkt komma fram till något annat band som påminner om detta.

Mattias har också en röst som passar in i denna historia som börjar med en låt om organhandeln i världen, den illegala handeln vill säga. Låter heter God Save the Spleen och är egentligen inte den bästa inledningen på skivan, jag anser att låtarna som följer är bättre. Till exempel Hip Hip Hoorah eller Honey You’re a Nazi är bättre spår och har dessutom budskap såsom det mesta på denna skiva. Så både musik som får dig som lyssnare att tänka och lyrik med samma effekt finns på denna skiva. Finns det då någonting som inte är fantastiskt och bra? Jodå, en del av spåren är inte speciellt lyckade The Smell of Time är inte direkt engagerande, detsamma gäller The Only Way och Do Not Disturb. Det är dock den saken som är ett resultat av musik av den här typen, en del spår blir fullträffar som de spår jag redan nämnt som bra tillsammans med avslutande Clean it Up och andra spår som de tidigare nämnda spåren blir allt annat än fullträffar. Detta är något som band som Freak Kitchen ofta får dras med då de gör musik som denna.

Något annat denna som kan ligga denna skiva i fatet är ett brett spann mellan spåren stilmässigt men å andra sidan är skivan trots detta väldigt homogen och stilmässigt likvärdig trots spår av många olika stilar.

Många metallnissar avfärdar säkert detta direkt med tanke på att det ligger över deras tankenivå eller hur man nu skall uttrycka det. Detta är dock ingenting som drabbar mig då jag uppskattar musik av denna typen och den här skivan har väldigt mycket att erbjuda mig som lyssnare. Honey You’re a Nazi är en grym låt, detsamma gäller verkligen avslutningen som varje gång får mig att önska att det var fler låtar på skivan.

Så i slutändan är faktiskt denna skiva både för lång och för kort på samma gång. En bra skiva som jag kan rekommendera för alla er som uppskattar spännande och bra musik.

HHHHHHH