Recension Acid Drinkers - Verses of Steel 2009

Spår
1. Fuel of My Soul
2. In a Black Sail Wrapped
3. Swallow the Needle
4. Ark, The
5. Meltdown of Sanctity
6. We Died Before We Start To Live
7. Red Shining Fur
8. Rust That I Feed, The
9. Silver Meat Machine
10. Boneless
11. Blues Beatdown - (featuring Bartek Debicki)

Band:
Tomek "Titus" Pukacki - bass, vocals
Darek "Popcorn" Popowicz - guitar
Aleksander "Olass" Mendyk (R.I.P. 30th November 2008) - guitars & vocals
Maciek "Ślimak" Starosta - drums

Diskografi:
Are You a Rebel? (1990)
Dirty Money, Dirty Tricks (1991)
Strip Tease (1992)
Vile Vicious Vision (1993)
Fishdick (1994)
Infernal Connection (1994)
The State of Mind Report (1996)
High Proof Cosmic Milk (1998)
Varran Strikes Back: Alive! (1998)
Amazing Atomic Activity (1999)
Broken Head (2000)
Acidofilia (2002)
Rock Is Not Enough, Give Me The Metal (2004)

Gäster:
Bartek Debicki - guitar

Info:
Produced by Maciej "Slimak" Starosta, Aleksander "Olass" Mendyk.
Vocal co-producer Przemyslaw "Perla" Wejmann.
Drums & Vocal recorded at "Perlazza" studio Opalenica.
Guitar & bass recorded at "Jet" studio Nowy Dwor.
Mixed & Mastered by Jacek Milaszewski.
Mixed at Chimpstudo London & Tower Studio Wroclaw.

Släppt 2009-05-08
Recenserad 2009-05-26

Länkar:
acid-drinkers.com
myspace
regain

Syradrickare från Polen med massor av erfarenhet och en hel drös med skivor på sitt samvete. Vid detta tillfälle får vi stifta bekantskap med deras verser i stål. Elva verser av stål finns på denna skiva som beskrivs som thrash metal/crossover, det vill säga någon form av punkig thrash metal. Det är en beskrivning jag tycker passar väldigt bra för att beskriva vad vi har här. Simplicitet från punk, ordentlig tyngd och en raspig sång från thrash metallen och för er som inte vet någonting om detta kan jag bara säga att det är snabba röjiga gitarriff som kombineras med raspig röst som handlar om det gamla vanliga i genren, ni vet alkohol och sådant.

Onekligen var detta i alla fall det minst dåliga alternativet i en grupp skivor som fanns att välja på vid en bilresa för en månad eller så sedan, därmed inte sagt att det är så värst spännande. Nej, det känns ganska platt och ointressant, rätt segt och trist så jag kan inte direkt säga att det är alltför tillfredsställande att lyssna till denna skiva, mest önskar jag faktiskt att den skall ta slut.

Egentligen är inte skivan så värst dålig, speciellt inte i jämförelse med en massa av de andra skivorna jag har på mitt bord nu. Problemet med denna skiva är bara att stålverserna från syradrickarna är väldigt ointressanta, de saknar riktig karaktär och faller omedelbart i glömska när jag lyssnar till dem, detta är onekligen ett problem med tanke på att jag skall försöka beskriva och recensera denna skiva efter att jag lyssnat till den. Jag har stora problem att finna någonting minnesvärt med denna skiva dock finns det en sak jag minns och det är när sångaren ska sjunga uncomfortable och sjunger uncomfor table vilket känns ganska lustigt men det är egentligen det enda jag kan minnas med skivan och det är egentligen inte heller någonting som är särskilt bra, bara komiskt.

Så med en komisk sekvens och egentligen ingenting som minnesvärt när det gäller kvalitén på skivan kan jag inte vara speciellt positiv mot denna skiva. Nej syradrickarna kanske var bättre förr, jag har aldrig hört dem tidigare men jag betvivlar att de verkligen har förmågan att skapa en riktigt bra skiva, jag anar att Verses of Steel ganska väl beskriver detta band och om så är fallet är det ingenting som jag behöver investera min tid i för att införskaffa.
Kort sagt om stålverserna från syradrickarna är att de inte är någonting att titta närmare på.

HHHHHHH