Where's My Bible
Circle

Label: Scarlet Records
Tre liknande band: As The World Dies/Killswitch Engage/Cradle of Filth

Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Chapter I: Escape
2. Chapter II: Void
3. Chapter III: Nest
4. Chapter IV: Origin


Band:
Jussi Matilainen – Vocals
Toni Hinkkala – Guitar
Pasi Löfgrén – Guitar
Jarno Laakkonen – Bass
Teppo Ristola – Drums


Discography:
The Beginning (EP 2016)
Mosh 'N' Roll (2018)


Guests:


Info:
Recorded and mixed at Inka Studio, Orimattila, Finland
Mastered at Soundspiral Audio, Koria, Finland
Pasi Löfgrén:Recording, Mixing
Juho Räihä: Mastering
Niko Hiltunen: Cover art

Released 2022-05-13
Reviewed 2022-07-13

Links:
bandcamp

youtube
inverse records



read in english

Ett band som kallar Where’s My Bible, hur ska man tolka det? Circle heter deras nyaste alster, en EP i fyra spår som fått ett enkelt och snyggt omslag. Varje låt på denna EP har också fått en musikvideo, vilket göra att ni faktiskt kan lyssna på hela här om ni vill. Bandet från Heinola i Finland bildades 2014 och släppte en första EP 2016, debutalbumet kom 2018, så de tycks hålla ungefär ett parår mellan släppen så räkna med att nästa album kommer 2024 (jag använder mig av samma vetenskapligt belagda data som alla andra nuförtiden för att räkna fram detta). Så till dess kan vi ta oss an denna EP som alltså fått namnet Circle, men är den värd att ta sig an?

Jag läser att de blandar rock och punk med döds-/svartmetall, det är ju egentligen en beskrivning som säger lite och kan innebära nästan vad som helst. I huvudsak är det pampig melodiös black metal, där de sedan stilistiskt spiller över i rockigare och punkigare grejer, ganska episkt skulle jag nog kunna säga. Tyngre än någonsin för bandet läser jag, och visst är det tungt men också episkt och dramatiskt. Sången är lite metalcore/black metal i stil, inget speciellt kanske i den aspekten egentligen men hur lätt är det att variera vrålande eller skrikande sång? Det är bara fyra spår och sjutton minuter så det är svårt att hinna tröttna om man inte kör väldigt mycket repeat, men även då kan det vara svårt att tröttna då det är en väldigt snygg produktion.

Jag gillar denna EP, en hel del faktiskt. Det är dramatiskt, episkt och intressant. Jag skulle nog kunna påstå att detta band i och med denna EP presenterar sig på ett riktigt bra sätt och att man blir nyfiken på vad mer de gjort och kanske vill kolla upp det. Nu har jag begränsat med tid för sådant så jag går väl förstås bara vidare till nästa men samtidigt ser jag ändå kanske lite fram emot 2024 när nästa album borde komma – kanske bryter de dock mönstret och släpper det tidigare. Den som lever får se antar jag, vad jag vet är att de fyra spåren på denna EP är riktigt bra och det finns ingenting som egentligen kan sägas vara svagt. Sämst är väl att det tar slut efter bara sjutton minuter, nog hade jag velat se kanske sjutton minuter till.

HHHHHHH