Utter Failure
Life Has No More Meaning

Amerikanska duon Utter Failures debutalbum kan tänkas vara ett album lite utan hopp, eller? Tittar man på omslaget med snaror och så vidare kanske det inte riktigt känns som ett album som förmedlar livsglädje – men så heter det ju också Life Has No More Meaning. Men är det ett album som förmedlar och skänker en vilja att begå harakiri?

Musikaliskt är det svartmetall av det mörkare slaget, inte primitivt, bara lite deprimerat kanske. Sången är mörk och vrålig förstås, och kan man utröna något ur lyriken så är det ju ganska deprimerande med rop på hjälp, av desperation och så vidare. Det är inte så att optimismen flödar. Men det känns som en ganska fräsch produktion för något i en genre som normalt präglas av degenerativt dåliga produktioner och innehållslösa album. Sådant är ju kul.

Det är släpande, relativt långa låtar som ger oss fyrtio minuter av självskadligt tänkande, vilket är väldigt upplyftande. Det är också ganska underhållande. Jag skulle väl knappast påstå att det är fantastiskt på något sätt, jag hade gärna sett bättre sånginsats till exempel. Men med riktigt bra atmosfärer, ett intressant tonläge och hygglig variation kommer man långt och Utter Failures debut är ett intressant album jag tror kan tilltala ganska många.

Värt att kika närmare på skulle jag påstå, kanske att du inte ska lyssna om du är extremt suicidal, men å andra sidan tror jag snarare att musik påverkar i positiv riktning så kanske är det bara positivt att lyssna även om albumet säger samma sak som man själv tänker. Hursomhelst så tycker jag att detta är ett trevligt svartmetallalbum som definitivt kan vara värt att låta snurra i sin musikspelare.

HHHHHHH