Thūn
II

Label: Eat Lead and Die Music
Tre liknande band: Bull Elephant/Monsterworks/My Dying Bride

Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Where All Truths Lie
2. Look to the Sea
3. Kiss the Ground
4. I Have Failed You
5. Completely
6. Zero Growth
7. Final Cut


Band:
Jonathan Grenville Higgs — Guitar/Vocals
Hugo Wilkinson — Bass
James Knoerl — Drums


Discography:
Thūn (2021)


Guests:
Karl Sanders — Lead Guitar


Info:
Recording: to each their own
Mixing : Jon
Drum Production: James
Mastering: Damian Herring
Artwork : Son of Brutal Incontinence Design

Released 2022-07-01
Reviewed 2022-09-10

Links:
bandcamp
eat lead and die music



read in english

Andra albumet för bandet Thūn från England och London, det har fått det finurliga namnet II. Debuten var självbetitlad. De gör musik löst baserad på tematik från HP Lovecrafts världar och har medlemmar från Monsterworks och detta album innefattar också Karl från Nile som gästmusiker. Jag läser på bandets bandcampsida att man ska skippa prenumerationer på musikströmningssidor och istället stötta bandet direkt genom att köpa deras material och besöka deras spelningar – men om man ska göra det ska det väl också vara värt att köpa det, musikströmningssidor ska man bojkotta ändå eftersom de har noll respekt för musikerna.

Thūn gör musik som kan beskrivas som doom eller death metal, ganska traditionell stil egentligen. Sången är typiskt raspig, riffen tunga, musiken tung och ganska långsam. De bjuder oss inte på några större överraskningar tycker jag, men produktionen är bra, utförandet är kompetent, ljudbilden är snygg. De gör en del saker väldigt bra helt enkelt, även om de ur ett kreativt perspektiv knappast kan ses som överdrivet kompetenta. Albumet har sju spår och tar ungefär trettioåtta minuter att spela sig igenom.

Det finns en del positiva aspekter med detta album, jag gillar exempelvis atmosfären och pondusen med vilken de presenterar sina låtar. Samtidigt tycker jag att det är ett ganska tråkigt och lite segt album, när trettioåtta minuter blir en speltid som känns lång kan man inte påstå att bandet riktigt lyckas. Inga låtar är direkt dåliga eller så, samtidigt är ingen av dem överdrivet bra heller. Jag tröttnar snabbt på Thūn och deras album nummer II.

Omslaget gjorde mig lite intresserad, tyvärr tycker jag inte att musiken gör det rättvisa och för min del känns det inte som ett album jag vare sig skulle strömma på en skräpsida som spotify eller köpa billigt. Jag tycker inte att det är intressant nog för att bemöda mig att ge det speciellt mycket uppmärksamhet. Kanske att den som är fanatiskt intresserad av genren kan gilla det men recensioner jag läst säger delvis emot det. Kanske är det bättre att titta på något annat om du gillar doomig eller dödlig metal.

HHHHHHH