Terra Nova
Ring That Bell

Terra Nova debuterade redan 1996, men har kanske inte varit direkt superflitiga då detta är deras sjunde album sedan dess. Det kanske mest betyder att de tar god tid på sig att göra sina album ordentligt, jag läser i pressmaterialet att det ska vara väldigt melodiöst i stil med band som Journey eller Styx, bra band alltså. Frågan är ju förstås om Terra Nova är lika bra när de låter klockan ringa.

Det jag först noterar är att det låter lite daterat, inte helt nytt om jag säger så. Ljudbilden känns lite gammal, det kan man kanske behöva vänja sig lite vid för att ta in låtarna. Sångaren är en ganska typisk rocksångare, ganska bra faktiskt. Variationen över spåren är ganska stor för genren, men en speltid på närmare timmen är lite mycket. Kanske borde de hållit det lite kortare. Det är ju inte heller så att bandet skapat något omvälvande, något som omdefinierar genren varken ur det kvalitativa eller kreativa perspektivet.

Ett bra album generellt, låtarna är bra och det känns medryckande och trevligt. Förvisso kan man ha synpunkter på ljudbilden och så där men jag tycker inte att det gör så mycket att det låter lite daterat eftersom låtarna väger upp det. Jag skulle snarare säga att det är andra brister som stör, som att jag saknar en riktigt stark hitlåt och sådant. Något fräscht i kreativt hänseende hade inte heller varit av ondo. Problemet för Terra Nova, som inte direkt har ett jättepassande namn, är som så många andra band att de är följare snarare än ledare, det behövs mer nytänkande.

Ring That Bell är en stunds förströelse men knappast ett album som ger några större glädjeskutt. Det är väl trevligt nog men jag kan inte direkt påstå att det når några högre höjder än andra album jag hört. Titelspåret och några till är definitivt underhållande musik så du lär inte bli överdrivet besviken men det är samtidigt inte särskilt troligt att du lär spela albumet speciellt många gånger. Men värt att kika på för den som gillar de liknande banden.

HHHHHHH