Wine Guardian
Timescape

Timescape är inte den ovanligaste albumtitel jag sett eller hört i mitt liv, italienska Wine Guardian har i och med detta släppt två album. Det första albumet kom 2017 och de släppte en EP 2014, de jämfördes med band som Queensrÿche, Fates Warning och liknande när de släppte första albumet medan denna sägs gå i lite med modern riktning där band som exempelvis Opeth nämns. Jag skulle väl inte säga att de liknar Opeth på annat sätt än att de är ganska tråkiga, det är inget höjdaralbum.

Progressiv rock/metal, tempot är lågt, hyfsat modernt och hyfsat komplext. Helt utan fantasi och utan hit-känsla, dessutom kan jag inte höra något större djup. De sju låtarna tuffar förbi ganska händelselöst och det känns som att ingenting händer och variationen är inte speciellt stor över spåren och det tar ganska lång tid att spela sig igenom det hela. Ljudbilden är ganska snygg men det är den ofta när man lyssnar på progressiva band, det är inte speciellt mycket som känns nytt, fräscht eller spännande, med andra ord inte speciellt progressivt.

Visst finns det potential här, men det är inte ett speciellt spännande album. Jag hittar inga makalösa låtar, mest bara hyfsade sådana. Det känns inte som ett album som gör något större avtryck, snarare ett som ganska snabbt kommer att sköljas bort i tidens vågor och försvinna bland allt annat intetsägande. Om man vill vara progressiv måste man komma med något som känns lite framåtskridande och fräscht, det är inget som erbjuds på detta album – jag tycker att det är ett trögt och intetsägande album.

Timescape varken ser intressant ut eller låter intressant, det är ett album som inte trycker på några knappar som startar något intressant. Det behövs mer fantasi, mer originalitet, mer fräscha idéer, Wine Guardian tycks ha gjort mer än bara bevaka vinet, eller så har de blivit så uttråkade av sin vakttjänst att de vill uttråka mig som lyssnare. Bra producerat men segt album, några bra låtar hade inte skadat.

HHHHHHH