Steel Rhino
s/t

Steel Rhino, bara namnet är en tydlig indikation på vad som bjuds. Attityd och så vidare läser jag i pressmaterialet. Soloprojekt från Bai Bangs Rosengren som ville göra något tyngre. Herbie från Firewind och Avantasi hörs göra rösten som beskrivs som galen, en överdrift. Omslaget visar också ganska tydligt vad som väntar med inspiration från diverse inom den klassiska hårdrocken.

Ingenting på Steel Rhino känns nytt, fräscht, eller skrivet de senaste åren. Varje låt känns som en stöld från något annat och jag har svårt att höra de medryckande låtarna då jag mer anstränger mig för att komma på vilken låt från Avantasia, delar av inledande spåret känns kopierade från. Det är väldigt mycket Ctrl+C och Ctrl+V som kopiera och klistra in skrivs på windowsspråk. Det är annars bra producerat, givetvis helt utan särprägel, sången är rivig och bra men kan jämföras med hur många band som helst, till exempel Herbie Langhans band Firewind, eller varför inte Bai Bang, eller Saxon, Crystal Ball, Gotthard, med många fler. Man kan dra paralleller till hundratals band och inte en ton känns unik för Steel Rhino vilket så klart stör intrycket en hel del.

Låtarna är annars väldigt bra i stor utsträckning, med medryckande refränger, god energi och så vidare. Men jag har svårt att släppa låtstölderna, det är som att jag skulle låna någon annans texter och bara byta ut enstaka inslag för att åtminstone försöka styra tankarna från att allt är stöld. Det är just vad det är och ska det hyllas? Varför inte bara göra covers? Sedan är det detta med att när man bara kopierar andra sänker man sig alltid till en nivå under det, det är alltid sådant som känns fräscht som blir riktigt stort och tidlöst, vem minns Hammerfall före Helloween? Eller Helloween före Iron Maiden? För att ta några exempel. Jag kan bara på rak arm komma på ett tjogtal band (så det finns hundratals av dem redan) som gör eller har gjort exakt vad Steel Rhino gör och vissa av dem har gjort låtarna vi hör på detta album tidigare.

Men visst, det går samtidigt inte att förneka att låtarna rycker med och spår som Rhino Attack eller Fire and Ice är svåra att förneka på det viset även om de är i stora delar direkta plagiat av något annat. Man kan väl inte direkt tycka illa om detta även om stölderna är besvärande, och det är knappast ett album som kommer att leva vidare i det längre perspektivet. Steel Rhino måste göra något betydligt mer fräscht och spännande om de vill vara relevanta, det här är ett schysst album men det finns många kompetenta coverband så det sticker knappast ut.

HHHHHHH