Mostly Autumn
Graveyard Star

Label: Mostly Autumn Records
Tre liknande band: Karnataka/Magenta/Breathing Space

Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Graveyard Star
2. The Plague Bell
3. Skin of Mankind
4. Shadows
5. The Harder That You Hurt
6. Razor Blade
7. This Endless War (
8. Spirit of Mankind
9. Back in These Arms
10. Free to Fly
11. The Diamond
12. Turn Around Slowly


Band:
Olivia Sparnenn-Josh - vocals
Bryan Josh - guitars, vocals
Chris Johnson - guitars
Iain Jennings - keyboards
Angela Gordon - flute, keyboards
Andy Smith - bass
Henry Rogers - drums


Discography:
For All We Shared... (1998)
The Spirit of Autumn Past (1999)
The Last Bright Light (2001)
Music Inspired by The Lord of the Rings (2001)
Passengers (2003)
Storms Over Still Water (2005)
Heart Full of Sky (2006)
Glass Shadows (2008)
Go Well Diamond Heart (2010)
The Ghost Moon Orchestra (2012)
Dressed in Voices (2014)
Sight of Day (2017)
White Rainbow (2019)


Guests:


Info:

Released 2021-09-26
Reviewed 2021-11-06

Links:
mostly-autumn.com
mostly autumn records 


read in english

Mestadels Höst har ju varit med ett tag nu och hunnit med ett antal album och ett antal medlemmar under åren. Graveyard Star heter detta nyaste album och det har fått snurra ett par gånger i min skivspelare. Och jag skulle säga att det är ganska värt de höga betyg som många recensenter kastat efter det, bandet som ursprungligen kändes väldigt inspirerat av gammal progressiv rock har utvecklats mycket under sina år och deras mer sentida alster känns musikaliskt mer spännande än de tidigare och jag tycker väl att det tillhör de finare alster de har bjudit på under sina många år.

Det är ett band med integritet som aldrig skrivit kontrakt med större bolag trots att de har nått en ganska stor popularitet. De bjuder på progressiv rock med rötter i den klassiska proggen från sjuttiotalet med band som Pink Floyd eller Genesis som några influenser, men de kommer med mer moderna inslag och dessutom keltiska och folkmusikaliska sådana. Det är ett ganska varierat album Graveyard Star även om tempot ofta är ganska lågt, men det finns stort djup och dramatik i alla låtar, och det ger både en intim och pampig känsla. Produktionen är av bästa märke, den är väldigt nyansrik musik och Olivia sjunger riktigt bra och hennes samspel med Bryan som gör den manliga sången är riktigt bra.

Riktigt bra album, det finns ytterst lite att klaga på här. Låtarna håller bästa klass från inledning till avslutning, det finns djup och drama och det är ett album som tåls att spelas många gånger om. Jag har ingenting jag vill klaga på utan vill hellre avnjuta detta drömmande och dramatiska album. Det man eventuellt kan klaga på, som man så ofta kan inom musiken, är väl att det inte direkt gör några gigantiska avstickare musikaliskt, det är ganska konventionellt. Samtidigt är det svårt att vara speciellt negativ när det är gjort så väl som detta album, jag tycker att Mostly Autumn träffar väldigt rätt och släpper ytterligare ett album som cementerar deras roll som ett av de mer spännande progressiva rockbanden man kan hitta.

Fans, gamla som nya, kommer inte att bli besvikna. Det är ett bra, det är ett tilltalande, och ett ganska spännande nytt album som Mostly Autumn har att erbjuda oss. Jag tycker att det vore ganska dumt att inte ge ett album som detta chansen, det har inte släppts särskilt många bättre album i år. Väl värt att kika närmare på, och det passar minst lika bra hemma eller på arbetet som bland gravarna – kan man begära så mycket mer?

HHHHHHH