Herzlos
Babylon

Hjärtlösa tyskar, kan det vara något? Babylon kallar de sitt senaste album, ett ganska snyggt sådant med Babels torn på framsidan. Det är ett band som framför sin musik på sitt eget modersmål, tyska alltså, och det är deras sjätte album. Bandet har funnits i ungefär ett decennium nu och har lyckats kvala in på de tyska topplistorna med sitt senare album – så de kanske kan sägas vara i uppåtstigande mot toppen av tornet.

Musikaliskt är det rättfram och rivig hårdrock, lite punkigt kanske. Om du hört landsmännen Unherz som jag recenserat ett flertal gånger har du en ganska bra referenspunkt för hur detta album låter. Det är ganska bra driv i låtarna, jag tycker att det tyska språket gör det lite mer exotiskt och produktionen är snygg och modern. Inte så värst mycket variation kanske, stilistiskt är det knappast det mest nyskapande album jag hört så det är väl tur med språket för på engelska hade det nog varit ganska intetsägande.

Bra album tycker jag, bra energi, rivigt och underhållande – kul att lyssna på helt enkelt. Många fina låtar, inga överdrivet svaga sådana även om ett par av dem kanske hade kunnat överhoppas utan att det skulle inverka negativt på albumet som helhet. Det som saknas är väl den där låten som känns som en riktig fullträff, något riktigt definierande – det är oftast sådana som lyfter album i denna stil till något mer än bara ett schysst album.

Babylon är ett trevligt och tilltalande album, jag tycker att det kan vara värt att kika på om man gillar mer rättfram och energisk hårdrock. Samtidigt ska man ju vara ärlig och konstatera att det finns betydligt mer intressant musik, både i genren och generellt så man kanske inte ska rusa till skivaffären eller internet och köpa sig en kopia även om det kanske kan övervägas efter att man kikat lite närmare på albumet.

HHHHHHH