Anne Clark
Synaesthesia – Classics Re-Worked

Förra året blev ett antiklimax för musikerpoeten Anne Clark, hon skulle göra jubileumsturné och så vidare. Hon och bandet hade gjort sig redo med låtskrivande och repeterande, men då kom det där Coronaskräpet och satte stopp för allt. Som om inte det vore nog kom en cancerdiagnos för Anne och det tog verkligen stopp. Men det har blivit långa tuffa behandlingar och nu har Anne börjat skriva på nytt och bandet hoppas på att få inta scenen snart igen. Under tiden vi väntar på lite nya idéer har Anne fått sina låtar omarbetade DJs och producenter ur den elektroniska branschen, så fjorton låtar har fått nytt liv.

Synthpop, darkwave, musikpoesi, det är väl någonstans där man kan placera Anne Clark, experimentellt och äventyrligt är väl kanske också lämpliga ord att ta till. Ofta i form av lite talad lyrik och sådär, för den som känner Annes musik är det förstås välbekant men med lite nytt liv, på gott och ont är det förstås alltid. Men det är ganska snyggt gjort, varierat förstås, men kanske också en aning spretigt då det är från olika eror hos Clark men också av olika musiker vilket skapar en lätt osammanhängande känsla. Dessutom blir det lite väl långt med över åttio minuter, det kan bli trögt att lyssna igenom om man inte är en större fanatiker.

Intressant, det var min tanke, både första och andra tanke. Däremot blir jag inte speciellt hänförd av vad jag hör, det griper inte tag i mig. Dessutom tycker jag att det blir ett lite väl långt album, och det saknar en känsla av dramatik. Visst finns det tendenser av spänning men helheten finns väl inte riktigt där, kanske är det spretigheten, kanske något annat. Men det går inte att förneka att det är intressant, och att det är bra trots nämnda förbättringspotential.

Men bör man verkligen kika närmare på detta album? Kanske, det känns inte som ett givet alternativ men gillar man vad Anne Clark gjort så gillar man ju detta, så svaret är väl kanske att det inte kan skada att kika även om det inte finns någon garanti för att man kommer att uppskatta det. Men man ska ju åtminstone plussa för att det är ett album som trots allt känns hyfsat fräscht, och det trots att det egentligen inte är några nya låtar – det är ju lite positivt.

HHHHHHH