Drive Moya
The Light We Lost

Drive Moya sjunger om ljuset de förlorat, kanske för att de dykt långt ner i oceanen, åtminstone kan man ju tänka sig det utifrån djuphavsfiskarna på framsidan. Snyggt omslag. Det är den österrikiska trions debutalbum och det innehåller sju spår där allt börjar i kallt vatten och slutar i en sång för två. Det ser spännande ut, men är det spännande?

Shoegaze brukar ibland användas, lite långsammare rockmusik handlar det om. Det finns lite tyngre inslag men det är mer atmosfär än driv, men där finns utrymme för starka melodier och en och annan medryckande refräng. Hyfsat fräscht är det väl ändå och variationen är ganska god, kort speltid gör också att det inte hinner bli tråkigt innan albumet tar slut. Känslan är annars ganska lågmäld om man ser till sången och albumets framtoning överlag, det känns inte riktigt som ett album som vill ta plats eller sticka ut.

Överlag är det ett starkt album, Cold Water och Freezer är nog mina favoriter på det med det förstnämnda spåret som en medryckande stark inledning och Freezer som är nummer tre i listan som en lågmält snygg låt med bra refräng. Svagheten kan vara att albumet överlag känns aningen segt, det blir inte alltid ett flöde som håller intresset kvar vid musiken. Kanske också att den där riktigt starka hitlåten saknas, det hade nog behövts något utomordentligt i spårlistan för att Drive Moya verkligen ska övertyga.

The Light We Lost är ett snyggt album, ett avkopplande album man kan lyssna på som avslappning eller i bakgrunden. Det är dock inget album som riktigt engagerar eller verkligen glänser trots ett par riktigt snygga låtar så man kan väl beskriva det som att österrikarna satt samman en stark debut men det behövs nog mer om de verkligen vill sticka ut eller nå framgång.

HHHHHHH