Åskväder
s/t

Det blir åska i mars när svenska bandet Åskväder släpper sin självbetitlade debut som börjar med ett åskväder och innehåller tio spår. Omslaget är ganska kul, men det är inte en scen jag skulle spela på det i det vädret men dessa filurer kanske skulle göra det. Det är en trio där trummisen också råkar vara bandets huvudsakliga sångare, sådant är lite ovanligt och kanske inte blir det absolut flottaste när de står på scenen men det är inte den saken jag ska skriva om nu utan om detta album och dess kvalité och jag kan konstatera att det är ett fint debutalbum.

Det är ganska klassisk hårdrock med bluesiga inslag och en del snygga sångharmonier, du kan också märka av influenser från band som Hellacopters eller Turbonegro för att nämna ett par. Knappast nyskapande om jag säger så, det mesta känns väldigt välbekant och jag kan väl inte påstå att Åskväder kommer med något som känns speciellt fräscht. Men de håller albumet kort och variationen är ganska god så det är inget album man tröttnar på omedelbart även om bristen på fräscha idéer kan bidra till att man tröttnar efter ett par genomspelningar.

Jag tycker att det är ett underhållande album, låtarna håller genomgående bra kvalité och jag hittar inga uppenbara svagheter. Gillar man klassisk hårdrock eller något som de liknande banden är det definitivt värt att kika närmare på detta album. Det är god energi och med låtar som Thunderstorm finns det definitivt saker att uppskatta när man lyssnar, och om man gillar genren finns det saker man kan tänkas vilja återvända till. Jag tror inte att någon av dem som införskaffar albumet kommer att bli direkt besviken.

Det är kanske inte det mest fantastiska albumet jag stött på men det är solitt, bra och ganska underhållande. Efter att jag spelat mig genom detta album ett antal gånger kan jag konstatera att Åskväder satt samman ett snyggt och trevligt debutalbum, det kan definitivt vara värt att kika närmare på om man gillar de liknande banden.

HHHHHHH