Steve Hackett
Genesis Revisited Band & Orchestra: Live

Steve Hackett gillar att återbesöka Genesis och har gjort det ett antal gånger under sin karriär, jag har skrivit om några av dessa här på Hallowed. Nu gör han lite mer Genesis tillsammans med ett kompetent band och en filharmonisk orkester. Det har blivit alltmer populärt att framträda med symfoni och varför inte? Det ger ju en ny dimension till låtmaterialet, Genesis och Hacketts material är dessutom väldigt lämpligt för den typen av behandling. Det kan inte direkt gå fel när Hackett skapar, oavsett om det handlar om live eller studio – detta är inget undantag till den regeln även om jag inte tycker att det är Hacketts mest intressanta släpp.

Musikaliskt är det klassiska låtar från Hacketts katalog, det handlar om progressiv rockmusik som här förstärks med blås och med stråkar på ett väldigt snyggt sätt. Väldigt starkt melodiöst och stort musikaliskt djup. Riktigt vasst framfört och ljudbilden imponerar storligen. Man kan inte klaga alls när det gäller den musikaliska framtoningen, det imponerar. Sånginsatser från Hackett, Sylvan, Gary O’Toole och Amanda Lehmann är alla riktigt fina och det är svårt att ha några direkta anmärkningar på det musikaliska. Kanske att det hade varit roligt med lite mer låtar som hade lite fart i sig men det är så varierat och dramatiskt att man inte tycker att det blir långt bara för att tempot inte är det högsta eller att man inte kan sjunga med speciellt ofta.

Videomaterialet är bra filmat, klippningen känns utförd ungefär som tempot i låtmaterialet och känslan är att de nog hade kunnat filma och klippa lite mer dramatiskt för att väga upp att bandet ofta känns ganska statiskt på scen, Hackett må vara en virtuos på många sätt men han har ingen fantastisk scenpersonlighet. Men man kan egentligen inte anmärka alltför mycket på filmningen heller då det är bra filmat.

Det är ett solitt album med riktigt bra låtmaterial, väldigt fint framfört men jag tycker väl inte att det är ett album som får mig att hoppa glädjeskutt. Hackett och bandet gör sitt jobb och gör det väldigt bra men jag är inte så säker på att denna liveproduktion känns sådär värst intressant för någon annan än dem som faktiskt var där och vill uppleva sitt besök en gång till. Hackett har bättre livevideor i sin gedigna katalog och även om man knappast blir besviken på denna så är det väl inget släpp man tittar på sådär väldigt många gånger. Det finns roligare saker att dra fram om man vill titta på en livevideo.

Jag skulle rekommendera detta som ett album att lyssna på för videomaterialet kan man faktiskt vara utan, det är inte speciellt roligt men musiken är väldigt trevlig och ännu ett fint bevis på Hacketts storhet som kompositör och musiker. Men jag skulle rekommendera At the Edge of Light, årets studioalbum framför detta då det är ett lysande album och detta är nog mer ett av de mindre imponerande i Hacketts fantastiska diskografi.

HHHHHHH