The Soapgirls
Elephant in the Room

Elefant i rummet tror jag nog att mina grannar har, åtminstone om man ser till ljudnivån – det kanske är dem som åsyftas när tvåltjejerna kommer med sitt nya album med just den titeln. Systrar födda i Frankrike är dem och enligt internet så befinner de sig i Sydafrika, åtminstone enligt bandcamp-sidan. De är samhällets utstötta som manar till revolution på sina album som i och med detta numrerar tre stycken och där får vi hela två diskar och nitton låtar, vissa som bonusspår på franska.

Det handlar om poppig punkrock med lite smak av tvål, eller som kanske tvålar till någon. Lätt musik att ta till sig, väldigt enkel karaktär med mycket klämkäcka inslag och hyfsade melodier och hygglig sång. Bra producerat med stor hit-potential, dessutom erbjuder albumet en hel del energi och passion för musiken. Knappast speciellt originellt och man kan ju fråga sig om den avklädda imagen är att ta egen kontroll eller om den har ett kommersiellt syfte – omslaget är i alla fall iögonfallande även om vare sig det eller musiken bringar oss något vi inte sett eller hört förr.

Att det är medryckande och låter bra kan jag definitivt utan tvekan tillstå men jag har velat en hel del när det gäller vilket betyg jag ska sätta. Å ena sidan är det riktigt roligt med bra låtar, energi och glädje – samtidigt känns det lite idéfattigt och lätt att tröttna på trots att de hyfsat väl lyckas sälja in hela nitton låtar. Hade de vågat tänka lite mer utanför boxen och inte bara sparkat in öppna dörrar hade potentialen varit oändlig men tyvärr sparkar de bara in öppna dörrar och beger sig dit de flesta begivit sig tidigare vilket gör att albumet snart får en lite mer fadd och grå nyans trots den medryckande karaktären.

Bra album överlag, kan rekommenderas till den som gillar poppigare punkrock – det är dock kanske inte riktigt den där käftsmällen man vill att punkigare musik ska vara. Men det finns mycket hit-potential och det är kul att lyssna på så man kan nog ha lite överseende med att det är lite fantasifattigt och bara ryckas med, åtminstone tills man tröttnar.

HHHHHHH