Ivory Tower
Stronger

Det har nu hunnit bli en handfull album för tyska Ivory Tower och nu är de starkare, åtminstone om man ska tro titeln. Det är ett album med ett Yrlundskt omslag, snyggt tycker jag nog att man skulle kunna tillstå. De har dessutom en ny sångare så det kan tänkas att det är mer än tidens tand som bidragit till utveckling för bandets musikaliska framtoning, det har gått åtta år sedan senaste albumet som släpptes 2011 – debuten kom redan 1998 så de kan ju inte direkt beskyllas för att vara det flitigaste bandet i metal-branschen. Frågan som logiskt bör ställas är ju om det är ett album som var värt att vänta på och om det är ett spännande album.

Progressiv metal som påminner en del om Pyramaze, speciellt deras alster med Terje Harøy som sångare. Tung progressiv musik, inte överdrivet komplex men med lite spännande musikaliska inslag, kanske till och med en och annan gnutta äventyrslust. Vass produktion med storslagen ljudbild, till och med lite inslag av Metalcore även om det knappast bidrar till att förgylla helheten. Variationen är ganska stor och det behövs eftersom speltiden är väldigt lång med hela 76 minuter, en bra sångare behövs också och de har dem så jag tycker nog att man kan beskriva det som en riktigt bra produktion.

Ett riktigt bra album, lite minus för den väldigt långa speltiden – nog hade de väl kunnat kapa ett par spår eller kortat av dem lite. I övrigt har jag inte mycket negativt att säga, det känns hyggligt fräscht utan att kanske vara nyskapande, låtarna är bra och det finns ett bra djup och energi. Det är riktigt bra helt enkelt, In Me tror jag kan vara det vassaste spåret men det är jämnt om den titeln och inget av spåren sticker väl ut sådär överdrivet mycket – det är väl kanske helheten som är det starkaste kortet även om den hade kunnat vara lite kortare för att bli ett ännu starkare kort.

Den som gillar band som Pyramaze och den typen av progressiv metal kommer sannolikt att uppskatta även detta mycket fina album. Det är utan tvekan ett album att titta närmare på, jag skulle uppskatta att sannolikheten för att ni ska uppskatta det är ganska hög – det är ett kul och kanske lite starkare album.

HHHHHHH