Humble Pie
Joint Effort

Ödmjuk paj, det är ju också en sak att kalla sitt band. Ett klassiskt rockband från det förgångna som inte gjort comeback utan det är ett album från sjuttiotalet vi har att titta på idag, ett album som refuserades av skivbolaget på den tiden men som alltså nu grävts fram ur de fossila sedimenten och släppts. Ibland dyker det upp flotta album som aldrig fick komma fram när det begav sig men allt som oftast känns det som att albumen skulle ha varit fortsatt begravda. Humble Pie är förstås kända för sin musik på sjuttiotalet och har inte gjort mycket sedan dess, det blev ett album i början av 2000-talet och sedan dess ingenting. Det här är ju inte heller nytt även om materialet kanske är nytt för många.

Bluesig rock/hårdrock är vad det handlar om. Man kan dra paralleller till många samtida band/artister om man vill jämföra med något, Uriah Heep, Peter Frampton som var i bandet från början, med flera liknande artister. Och det märks att det handlar om musik från sjuttiotalet, ingenting speciellt unikt egentligen. Inte heller ljudbilden sticker ut som något lysande, bandets fans kommer att känna igen sina favoriter då det låter ungefär som bandet brukar låta. Inget konstigt där, lite covers får vi också med Brown, Betles och någon ytterligare, det adderar väl viss variation men även den känns ungefär som det brukar vara på album inom denna genre och jämförbar med vad Humble Pie gjort tidigare. Jag kan väl inte säga att detta album står ut jättemycket bland de andra som bandet skapat, men samtidigt är jag ingen större kännare av dem heller så jag kan ju ha fel där.

Det imponerar väl inte speciellt mycket, kanske blev det faktiskt refuserat av en anledning och det kanske inte finns någon större anledning att gräva fram det igen. Det dyker inte upp några massiva låtar med hitpotential och jag känner mig ganska trött på det redan nu. Kanske hade det varit relevant på sjuttiotalet men det känns som att det ändå släpps mer än tillräckligt med retrorock för att vi också ska gräva fram refuserade album som spelats in då. Och ska man vara ärlig har väl faktiskt Humble Pie också släppt mer än tillräckligt med album för att göra avtryck, det är ju synd att späda ut kvalitén med så här intetsägande material.

Det är inte spännande eller kul, det är väl okej men frågan är vem som ska orka bry sig om ett album som detta. Jag skulle gissa att det är ett album för bandets fans, dem som samlar på album av Humble Pie, för annars kan jag inte riktigt se vem som skulle vilja ha ett upphittat album som inte ansågs vara bra nog när det begav sig. Det har inte direkt åldrats på ett positivt sätt heller, jag tycker att vi med gott samvete kan strunta i detta album.

HHHHHHH