Hanging Garden
Into that Good Night

De beger sig in i den där goda natten, finska bandet Hanging Garden som tar oss med till stjärnprydda skyar och mörka landskap. Det är ett band som nu har några år på nacken med debutalbumet släppt redan 2007 och visst ser detta nya album spännande ut. Det droppas dessutom saker ”open-minded” och att de utvecklat sin ljudbild, ”playful musically” borde ju också borga för något intressant, eller? Mycket namn har droppats som Katatonia, Ghost Brigade, Draconian och en hel del annat mörkt och lite melankoliskt, men är allt så spännande som det verkar?

Progressivt är det nog, doomigt, gotiskt, atmosfäriskt och melankoliskt, det är de mörka atmosfärerna som dominerar och det målas ofta i långa svepande penseldrag men där finns också fokuspunkter som får en att lyssna lite extra. Varierad sånginsats med lite mörkare, väldigt finstämd, en del kvinnosång, skapar god dynamik och djup. Det känns väldigt varierat över de åtta spår som albumet har att erbjuda, speltiden känns sansad tack vare denna variation och det djup vi erbjuds – plus att det förstås får plats på en vinylskiva. Ett album som färdas och som ibland tar avkrokar, som inte är på samma plats när det hela tar slut, en kvalitativ och hyfsat kreativ produktion även om den kanske inte kan påstås bryta ny mark – men ganska fräscht känns det.

Riktigt bra, låtar som fängslar och griper tag i mig som lyssnare även om jag kanske saknar den där absoluta höjdpunkten. Men helheten är ett intressant äventyr i skön mörk melankoli där man till slut bara lägger sig på rygg i snön och tittar upp på den stjärnklarar himlen, och där ligger man kvar och tittar samtidigt som Hanging Gardens musik ljuder i hörlurarna som ett snyggt ackompanjemang till stjärnornas förflyttning över himlavalvet. Något i den stilen blir det och ni som uppskattar bandet sedan tidigare eller bara imponeras av liknande musik kommer nog att uppskatta Into That Good Night.

Väl värt att kika närmare på, väl värt att lyssna på, och kanske väl värt att köpa en flott vinylutgåva. Kanske inte det albumet som stuckit ut mest i den ändlösa ström album som hamnat i min brevlåda, men väl ett av dem. Jag kan inte se mycket negativt med detta album, det är kanske inte superoriginellt eller nyskapande och det saknas kanske en hitlåt, men de få mindre bra aspekter jag kan se känns inte som några man behöver bry sig om. Ett kul och snyggt album helt enkelt, det rekommenderas.

HHHHHHH