Storm of Particles
Gaea Hypothesis

Gaea Hypothesis är italienska partikelstormen Storm of Particles första album. De har en självbetitlad EP i bagaget sedan tidigare, en ganska spännande EP faktiskt. Flera spår från den återfinns på detta album så det blir både lite favorit i repris och nya grejer för den som hört bandets tidigare verk. Och det borde ju vara något spännande med tanke på att jag skrev väldigt positivt om deras debutverk, att den EP-skivan lovade väldigt gott inför ett senare kommande album. Nu är det kommande albumet här och när jag lyssnar på det är jag inte så säker på att jag hade rätt – kanske var debut-EPn en missvisade teaser.

Atmosfärisk melodiös dödsmetall med en hel del väldigt snygga melodier är vad det handlar om. Dödsmetall med en ganska beige dödsmetallsångare och nio spår som inte uppvisar alltför mycket variation. Produktionen är hyfsat snygg men hade definitivt kunna ha lite mer dynamik, känns kanske något platt tycker jag – något som med största sannolikhet bidrar till känslan av ett inte speciellt varierat album. Det är ett album som känns längre än de 37 minuter det varar.

Ett hyfsat välgjort album med en hel del snygga melodier, men också ett väldigt intetsägande och platt album. Jag saknar energi, jag saknar djup, saknar passionen och metallen, det känns faktiskt som ett ganska tråkigt album måste jag säga. Inte dåligt, absolut inte, men tråkigt. Det känns som att det saknas en hel del, exempelvis något spår som sticker ut och när man försöker summera allt är det svårt att sätta fingret på något som griper tag i mig med detta album, kanske för att det inte finns något.

Avslutningsvis kan jag sammanfatta med att konstatera att Gaea Hypothesis troligen inte lär göra något större avtryck hos de som gillar melodiös dödsmetall. Deras musik är helt enkelt för intetsägande för att märkas, min hypotes är att de inte vågat ta ut svängarna tillräckligt och därför skapat ett ganska fegt album. Med EPn som utgångspunkt hade jag definitivt hoppats på något mer.

HHHHHHH