Band:
Tim Roth – Lead Guitar/Vocals
Amanda Keirnan – Vocals
Troy Bleich – Bass/Backing Vocals
Bryan Newbury – Drums, Justin Bender – Guitar
Matt Cuthberson – Guitar
Discography:
Into Eternity (1999)
Dead or Dreaming (2001)
Buried in Oblivion (2004)
The Scattering of Ashes (2006)
The Incurable Tragedy (2008)
Guests:
Justin Bender - Guitars (lead)
Jasun Tipton - Guitars (lead)
Rob Doherty - Vocals
Chuck Labossiere - Vocals
Cam Dixon - Vocals
Stu Block - Vocals
Glen Drover - Guitars (lead)
Info:
Co-produced by Into Eternity.
Recorded, mastered and mixed at Touchwood Studios, Regina, SK, Canada.
Jason Cullimore: Symphony and Symphonic arrangments
Mattias Norén: Artwork, Layout and Logo design
Justin Bender: Producer, Mixing, Mastering
Released 2018-10-26
Reviewed 2018-11-05
Links:
intoeternity.net
bandcamp
youtube
m-theory
Musikaliskt är det väl någonstans i trakten power metal/modern dödsmetall med snygg produktion och hyfsad sång. Kvinnlig sång som både klarsjungs i medryckande refränger och som vrålas lite här och där. Musikaliskt är det inte direkt överraskande, det känns ganska bekant måste jag säga och kanske inte sådär våldsamt varierat heller. Kanske hade de kunnat hålla det lite kortare då de åtta spåren kräver femtio minuter av din tid, det känns lite väl mycket och jag tycker att de hade kunnat kapa två av spåren utan vidare.
Det är ett helt okej album på många sätt, inga av låtarna är usla eller så – kanske att Fukushima är ett ganska tragiskt spår som de lätt hade kunnat slänga i papperskorgen och ingen saknat det. I övrigt känns väl spåren helt okej men det är inget som fångar mig som lyssnare och jag har svårt att se att detta album skulle göra något större avtryck någonstans, det starkaste intrycket jag får av detta album är nog omslaget, det lockar betydligt mer än musiken albumet har att erbjuda.
Därmed kan jag konkludera denna text med att konstatera att Into Eternitys senaste alster är ett man gott kan vara utan, det är inte bra nog eller spännande nog för att fängsla mig som lyssnare. Nej, det blir att skrota detta album och istället sätta tänderna i nästa. Into Eternitys sirensång hypnotiserar mig inte det minsta, om något skräms jag bort av den.HHHHHHH