Diamante
Coming in Hot

Poppig hårdrock för radion är ett bra sätt att beskriva Diamantes debutalbum. Amerikanskan med den iögonfallande blå kalufsen har redan fått en imponerande mängd tittar på sina videor på den där välkända videosidan på nätet. Men det behöver förstås inte betyda speciellt mycket eftersom en stor mängd människor på denna planet saknar både sans, förnuft och smak, men albumet dök upp bland de jag hade att recensera så jag gav det en chans.

Om musiken behöver man knappast skriva spaltmeter, det handlar om kvinnfrontad poppig hårdrock, tänk Joan Jett och Pat Benatar om du är gammal och Halestorm eller The Pretty Reckless om du är av det lite yngre slaget. Inget överraskande ur ett rent musikaliskt perspektiv utan enkla rocklåtar gjorda enligt formatmallen. Inte heller någon slående variation mellan låtarna, vi har de lite mer antemiska och de mer hit-betonade och en del lite lugnare grejer. Den som anser att den hör något nyskapande från Diamante har antagligen aldrig tidigare hört musik, det är enkelt och traditionell hårdrock.

På det hela tagen är det dessutom bra hårdrock och jag hade ju mycket hellre sett att Diamante intog radiovågorna än det dravel som oftast hörs i bilstereon när man inte har sin egen musik igång. Jag gillar det här albumet, det är kul och underhållande och hon sjunger bra dessutom. Men det är nog ett album jag snabbt kommer att glömma bort, det kommer inte var ett av de album jag kommer ihåg när jag ska se tillbaka på detta år om några månader, det finns betydligt bättre album från 2018 än detta, någonstans mitt ibland allt rankar jag detta album. Det låter bra men imponerar inte.

Poppig rock är ofta rätt så kul att lyssna på och Diamantes debutalbum är definitivt kul, titelspåret är riktigt skojigt men lika lätt som man tar det till sig tröttnar man också på det. Det dröjer inte många genomspelningar innan jag har tröttnat på vad Diamante har att erbjuda och känner mig ganska less på det mesta på detta album. Det är ett schysst poprockalbum men långt från de bästa jag hört i denna genre och långt från förebilder som Benatar och Joan Jett.

HHHHHHH