Killing Suzy
Everybody Dies, Darling!

Tyska bandet Killing Suzy bjuder oss på sitt debutalbum som de kallar Everybody Dies, Darling! Albumtitlar med utropstecken hör inte till vanligheterna, däremot så är Everybody Dies ett vanligt använt uttryck i min favoritserie på televisionen, även om den kanske inte visas just nu någonstans. Killing Suzys första album har ett ganska flott skivomslag och tio spår som alla går i den gotiska metallens tecken, kvinnofrontat och ganska mörkt.

Sångerskan är bra, melodierna fungerar väl och variationen sett genom albumet är hyfsat stor vilket gör det till ett ganska lättlyssnat album. Det är lätt att ta till sig med god kvalité på produktion och så vidare, kanske inget som slår mig som överdrivet unikt eller så men det känns trots det ändå ganska fräscht och hyggligt dramatiskt. 44 minuter, så långt är detta album och det känns som en ganska lagom speltid, varken för lång eller för kort. Det är helt enkelt ett solitt album, välgjort på alla sätt.

Generellt tycker jag att låtarna är bra och att de första två låtarna är de två bästa på albumet. Det är definitivt ett finfint debutalbum, det låter välgjort och moget – ganska välskrivet dessutom men kanske samtidigt lite återhållet. Känslan jag får är att de hade kunnat ta ut svängarna lite mer, de hade kunnat våga göra lite mer riviga låtar vilket hade gynnat deras ljudbild mer än den kanske lite för polerade ljudbilden de erbjuder på detta album.

Om du uppskattar kvinnofrontad mörkare gotisk metall kommer du med stor sannolikhet finna detta album väldigt intressant och bra. Det är ett trevligt album, en bra debut och det skulle nog inte vara helt oväntat om vi fick ett och annat stordåd från detta band när de fått utvecklas lite mer som band. Och därmed kan jag bara konstatera att alla dör, precis som titeln säger.

HHHHHHH