All That Remains
Madness

Det finns en uppenbar sanning bland många rockfans, det är att band ska återupprepa vad som gjorde dem intressanta på ett sätt som håller just dessa fans intresserade. Gud förbjude om man lyckas växa sig stor och populär och samtidigt utvecklas musikaliskt, vilket av vissa recensioner och kommentarer All That Remains verkar ha råkat ut för. Det sägs att de var relevanta och gjorde spännande saker och sedan föll de i radiorockens fälla, blev populära och sålde skivor. Kanske anpassade sin musik efter vad som gick hem, kanske följde de sin egen musikaliska övertygelse men det verkar som att de utvecklats musikaliskt. Personligen känner jag inte till bandet så jag kan inte likt de som skriver att de gör skräp eller generisk mediokritet känna mig sviken av att de utvecklats från det jag än gång fastnade för.

Det handlar om Metalcore för amerikanska All That Remains, en del vrålande, en del poppigare grejer och så vidare. Modern och snygg produktion, välputsad musik med hyfsad variation över tretton låtar. Kanske inte direkt det mest fantasifulla jag hört och generiskt kan kanske vara en ganska träffande beskrivning av vad vi får höra när det gäller All That Remains – lite överpolerat, lite idélöst och ganska typisk hardcore. Det är inte mycket fantasifullt eller spännande som kommer fram i detta album men det är välgjort och bandet känns kompetent och kunnigt. Det skulle inte förvåna mig om de går hem hos en ganska stor publik då deras musik är lätt att ta till sig och lätt att tycka om.

Det är bra skit, kanske generisk skit men bra. Speciellt titelspåret Madness är väldigt bra men överlag tycker jag att det är ett ganska schysst album att lyssna på. Kanske inte överdrivet speciellt och antagligen bortglömt inom några dagar men ändå underhållande. Kanske inte det mest imponerande albumet jag hört i mitt live men det kan vara värt att låna ett öra en liten stund även om det självklart finns betydligt bättre alternativ att välja på.

Madness är schysst men knappast något som går till musikhistorien. Kanske är de så gamla och trötta som vissa skribenter indikerar, kanske är de inte bättre? Madness är definitivt ett album jag kan lyssna på men inte ett jag kommer att addera till min skivsamling.

HHHHHHH