Rex Shachath
Revocation Of The Blood Elect

Nordirländska dödsmetallarna Rex Shachath uppfyller nog alla stereotyper som existerar för ett band i genren. Pressbild i hitlerperspektiv, trams om massakrer och våldsamheter, dödsmetallriffet som alla traditionella dödsmetallband kör i olika varianter i alla låtar, en logga som designats av en treåring och ett omslag som har någon form av dödsbudskap. Och förstås, den första låten börjar med ett gutturalt vrålande, efter ett talat parti om massakrer och knullande, hur kul som helst kan tyckas.

Det är bandets andra EP och den innehåller fem spår som egentligen är en variation på samma spår men med olika lyrik och namn. Dödsmetall enligt formatet, ungefär så här låter min stereotyp av traditionell dödsmetall. Inget nytänkande, inget modernt, inget som känns fräscht. Nåja, produktionen är faktiskt väldigt bra och kraftfull men med tama och ganska innehållslösa låtar kan jag lova att de flesta av oss inte kommer att känna oss speciellt imponerande trots det. Ingen direkt variation och det trots att de bara behöver variera fem spår, faktum är att jag till och med hinner tröttna på EPn redan innan den är slut vilket inte tar alltför många minuter.

Nej, jag har svårt att uppbringa någon större entusiasm eller positivism inför vad jag hör när jag lyssnar på denna EP, det känns som att jag hört allt förr och ingenting med vad de gör är speciellt. Visst är det helt okej, det är knappast uselt och fans av genren kan säkert tycka att det är bra eftersom de gör vad de gör ganska bra, synd bara att det de gör kändes daterat redan för femton-tjugo år sedan. Ni som är fans av genren kan ju åtminstone kolla upp EPn, så kanske min rekommendation vara.

Annars är det mest en EP som känns lite som att man bara frågar sig varför, varför skriver man variationer av någon annans musik istället för att skapa sin egen? Det är en väldigt bra fråga och antagligen har inte dessa herrar den minsta aning om svaret, jag tror att det är samma anledning som alla andra dumheter i världen: rädsla för förändring. Jag säger nej tack till detta album.

HHHHHHH